Få höjdpunkter i likgiltig show

MUSIK

Ett problem är det som spelas.

Ett annat är det som inte spelas.

Ett av dem kan man ha överseende med.

Att Queensrÿche avstår från ”Operation: Mindcrime” kan bara respekteras. Det är ett mästerverk de ältat färdigt. Det har gått tjugoett år sedan det släpptes.

När de 2006 gav ut ”Operation: Mindcrime II”, då spelade de båda skivorna på den följande turnén.

Det kan räcka där.

Det är trist för oss som missade det, men det är förståeligt att de vill slippa göra samma sak igen.

I stället ges en konsert i tre kapitel: först fyra låtar från tjugo­treåriga ”Rage for order”, ­sedan tre från vårens ”American soldier”, sist tre från nittonåriga ”­Empire” (med ”The warning”-singeln ”Take hold of the flame” som final).

Värt sympati

Upplägget faller på en detalj. Lite är lika dräpande bra som ”Operation: Mindcrime”. Särskilt inte den krigstematiska, anspråksfulla researchrocken från i år.

De tar sin lättprogressiva lättmetal på allvar, det är tydligt och värt sympati. De spelar sakligt och fint, sången är okej. Att köra hela albumsjok är smart. Geoff Tate låter uppriktig när han pratar om det kreativa och givande i ”American soldier”-arbetet.

Lika uppriktigt är ”The whisper”, ”Empire” och ”Take hold of the flame” flyktiga höjdpunkter i en ganska likgiltig upplevelse.