”Jag mådde för jävligt”

Thåström om Kalasturnén som bara handlade om pengar, förföljelsemani – och vilken låt som är hans bästa nånsin

1 av 4 | Foto: Foto: PÄR WICKHOLM
Joakim Thåström lämnade själv svenskan för engelska i det tidigare bandet Love, Peace and Pitbulls. Men nu berättar han hur mycket han ogillar svenska sångare som sjunger på engelska. ”Nittio procent är ju vedervärdigt, fullständigt uttryckslöst. Jag tror att de flesta människor gör det för att de är fega och det är enklare att gömma sig bakom engelska standardfraser”, säger han.
MUSIK

På onsdag släpper legendaren Joakim Thåström samlingsplattan ”Be-Bop-A-Lula hela jävla dan!”.

I första intervjun på sex år berättar han om hjärnspökena, den jobbiga Kalasturnén och vilken låt som är den bästa han gjort.

Samtidigt frågar han sig själv om det verkligen blir mer musik.

– Jag är ju i det stadiet att varje platta är min sista nu, säger han till DN-journalisten Georg Cederskog i den intervju som medföljer i skivans textkonvolut.

Inför utgivningen av samlingsskivan ”Be-Bop-A-Lula hela jävla dan!” har Joakim Thåström träffat journalisten Georg Cederskog. Nöjesbladet kan som första tidning återge den omfattande intervjun som följer med skivans texthäfte.

På sex år har Joakim Thåström, 52, släppt tre skivor.

Men inte gjort en enda intervju.

”Jag har poserat klart”

– Varför ska jag göra det? Jag behöver inte göra sådant, det är inget skivbolag som bestämmer över mig. Jag kom till en punkt där jag kände att jag stått i samma pose framför kamerorna sedan -86, och då kändes den lite cool fortfarande, men jag stod kvar i den tio år senare. Jag har poserat klart. Och vill folk lyssna på mina låtar och min röst så tror jag faktiskt att de gör det ändå, säger Joakim Thåström i intervjun.

Han står heller aldrig på scen i några andra sammanhang än de egna konserterna. En inställning som är ganska ovanlig i dag.

Thåström tycker att fler borde göra som han.

– Folk tar sig kanske vatten över huvudet och tror att de ska göra en massa saker. Och i början blir man bländad av en massa erbjudanden. Det blev jag också, men nu ... Jag är fullkomligt ointresserad av om någon symfoniorkester vill spela mina grejer. Jag gör faktiskt tillräckligt många dåliga grejer ändå, känner jag. Jag gör mina låtar tillräckligt många otjänster ibland. Jag behöver inte göra det än värre, säger han.

2002 åkte han på Kalasturné tillsammans med bland andra Kent och The Hellacopters och spelade för totalt 125 000 personer.

Trots publiksuccén vill han helst glömma turnén som bara handlade om pengar.

”Behövde verkligen stålar”

– Jag blev erbjuden så mycket pengar för att göra den där turnén så jag kunde inte säga nej. Jag tror att det är den enda gången jag känt att jag verkligen behövde stålar. Och jag mådde för jävligt hela tiden, säger han.

Minnena från konserterna är få.

– Jag kommer inte ihåg några specifika gig från den turnén, jo, Varberg, där kände jag mig lite som en levande person. Jag satt där och stirrade över havet före spelningen. Jag hade gått i dvala i flera dygn.

”Mer riktigt på svenska”

Trots att han med bandet Peace, Love and Pitbulls lämnade svenskan för engelskan har Thåström i dag svårt för svenska sångare som sjunger på engelska.

– Jo, nittio procent är ju vedervärdigt, fullständigt uttryckslöst. Jag tror att de flesta människor gör det för att de är fega och det är enklare att gömma sig bakom engelska standardfraser. De låter som sångare utan kontakt med sina egna hjärtan. Det blir ju hundra gånger mer på riktigt på svenska.

Joakim Thåström har bott i Amsterdam och Köpenhamn under perioder.

I dag är han tillbaka i Stockholm men han har ett kluvet förhållande till födelsestaden.

– Jag har ingen reservationslös kärlek till Södermalm eller Kungsholmen eller någonting i den här stan överhuvudtaget. Jag kan både ha och miste det, men jag har ett barn som bor här och jag vill bo här för att hon bor här.

Åren utomlands berodde på att han behövde distans.

– Det var skönt att inte vara igenkänd. Att på något sätt erövra sin vardag. Jag gillar inte att gå omkring och bli betittad, men det har blivit bättre med åren. Förr hade jag extrema hjärnspöken, det började redan under åren med Ebba. Det var hemskt. Det var förföljelsemani.

Joakim Thåström berättar också i intervjun om vilken låt som han tycker är den bästa han gjort: ”Vad ska du bli”. Och han menar att det är svårare att bli nöjd med musiken i dag jämfört med under tiden med Ebba Grön.

– Då var allting en sensation eftersom jag var nybörjare. Att gå från ett E till H. Allt lät spännande. Nu måste jag hela tiden hitta nya infallsvinklar för att hålla det intressant.

Osäker på fler skivor

Samtidigt frågar han sig ständigt om det verkligen blir fler skivor.

– Jag är ju i det stadiet att varje platta är min sista nu. Jag är 52 år och kan se att bland folk som

är lite äldre är det få som gör spännande grejer. Jag satt i bilen häromdagen och tänkte att ”fan, det ska bli så jävla kul att bara dra igång och göra en ny platta”. Det är min grundinställning. Men om jag sedan lyckas med det är en annan grej.

FAKTA

Sven Joakim Thåström

Ålder: 52.

Yrke: Artist.

Bor: Södermalm i Stockholm.

Familj: Dottern Jenoa, sonen Bob.

Inkomst: 911 200 kronor (taxeringsåret 2008).

Aktuell: Kommer med en samlingsplatta 25 november. Ger sig ut på turné i januari.

Bakgrund: Sångare och gitarrist i Ebba Grön, fortsatte sedan i Imperiet. Släppte sin första soloplatta 1989. Bildade därefter Peace, Love and Pitbulls som totalt släppte tre skivor. Efter splittringen 1997 har Thåström fortsatt som soloartist.

THÅSTRÖM OM SIN SKIVA – LÅT FÖR LÅT

”Be-Bop-A-Lula hela jävla dan!” sammanfattar Joakim Thåströms 20 år som soloartist. Han har dessutom själv varit med i valet av låtar.

Här är låtlistan med Joakim Thåströms egna kommentarer ur Georg Cederskogs intervju:

1. ”Fanfanfan”

– Den handlar om en kvinna som jag träffade under en tid, men vi hade inget förhållande.

2. ”Ungefär så här...”

– Att aldrig visa sig svag är ju ett slags färghållning. Att du bara visar en sida av dig själv för att folk är beredda att hugga dig.

3. ”Kort biografi med litet testamente”

– Jag skrev den på Österlen i Löderup i ett hus som jag hade fått låna.

4. ”Alla vill till himlen”

– Det är små reflektioner om att människan är ett djur som alla andra och att alla vill ha en plats i solen.

5. ”Brev till 10:e våningen”

– Det här var en låt som jag skrev till en gammal vän, Blutte (ljudtekniker och roddare för Ebba Grön och imperiet).

6. ”Karenina”

– Till Petra (Nielsen, skådespelerska och sångerska). Den skrevs efter att vi separerat, i en lägenhet jag lånade i andra hand på Kocksgatan, med utsikt över Axel Landquists park.

7. ”Elvis Presley för en dag”

– Det är en ganska... klämkäck låt som handlar om en kille som jag såg på tv i Amsterdam.

8. ”Sönder Boulevard”

– Jag är svag för den låten för att den har känslan av att det är en människa som är ute och går och betraktar saker.

9. ”Kärlek är för dom”

– Den är ju inte skriven från ett jag-perspektiv utan det är i stället jag som betraktar människor utan kärlek.

10. ”Aldrig nånsin komma ner”

– Den handlar om att vilja bevara ett tillstånd.

11. ”Ståaldrigstill”

– En remix av Stonebridge.

12. ”Om black Jim”

– Jag gick in där ett tag, läste allting (av Dan Andersson red. anm), hittade alla biografier, det var en treårsperiod som var enormt berikande.

13. ”Miss Huddinge -72”

– Den handlar inte om någon speciell person utan kanske snarare om jättemånga.

14. ”Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce”

– Den är otroligt basal. Bara d-moll och g-moll.

15. ”Släpp aldrig in dom”

– Den är sprungen ur ett skilsmässoperspektiv.

16. ”Långtbort”

– Den handlar om Hatte (Stiwenius, vän och fotograf som avled våren 2007).

ARTIKELN HANDLAR OM