Vilken är poängen, Henrik?

Jonna Sima förstår inte idén med de gamla låtarna

MUSIK

Broder Daniel spelade sin sista konsert på Göteborgskalaset förra sommaren.

Henrik berggren uppträder nu solo, fast med gamla Broder Daniel-låtar. Till pandatjejernas stora förtjusning.

Foto: Pernilla Wahlman
Odödliga klassiker Broder Daniel-låtarna sitter säkert, men Henrik Berggrens spelning är knappast fantastisk.

Tragiskt eller fantastiskt? Det är ändå vid någon av de ytterligheterna en konsert lär hamna när sångaren i Broder Daniel, Henrik Berggren, framför sitt gamla bands popklassiker ensam på gitarr. Broder Daniels senaste (och förmodat sista) konsert var på Göteborgskalaset förra sommaren. Den spelningen avslutades med Henrik Berggrens solonummer. Och han tar vid där han slutade (i exakt samma kläder nu som i Göteborg).

På Popaganda tjuter Henrik Berggrens ständiga look-a-likes; unga tjejer i sotade ögon. De hjälper honom i "When we were winning" när han tappar en textrad. Konserten blir varken tragisk eller fantastisk.

Förstår inte idén

Låtarna är fortfarande några av de bästa i den svenska pophistorien. Men jag förstår ändå inte idén med Henrik Berggren sjungandes Broder Daniel-låtar utan sitt Broder Daniel.

Henrik Berggren

Jonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM