Accelererande utveckling

Stadium arcadium är Red Hot Chili Peppers bästa popalbum hittills

MUSIK

Stadium arcadium (pop,rock,funk)

Vet inte riktigt när det hände.

Men ungefär i höjd med albumet ”Californication” (1999) verkade Red Hot Chili Peppers ha tröttnat på att vara Kaliforniens funkigaste cirkusband. Musiken började expandera och har nu nått kosmiska proportioner.

På ”Stadium arcadium” får nästan allt plats. Powerpop, folk, funk, Led Zeppelins tyngsta riff, soul, psykedelia, garagerock, electro, Pink Floyd, stämsång och ? några dussin infall och genrer till.

Ny kreativitet

Bandets utveckling accelererade när gitarristen John Frusciante återvände från knarkdimman. Hans nyktra kreativitet under inspelningarna av förra skivan ”By the way” knäckte nästan basisten Flea. I takt med att Frusciantes inflytande ökade minskade Fleas självkänsla – han kände sig onödig, reducerad och var ett tag beredd att lämna gruppen.

John Frusciantes roll är dock inte mindre betydelsefull här. Han har skrivit ungefär hälften av låtarna på ”Stadium arcadium”. Dubbelalbumet är 28 spår tjockt, över två timmar långt och skulle kunna ha undertiteln ”the past, present and future of RHCP”.

Bästa popplattan

Idérikedomen kan visserligen inte dölja att albumet är hopplöst ojämnt. Men den som sorterar ut guldkorn och utropstecken och klipper ner de två skivorna till en får lyssna på RHCP:s största och bästa popalbum hittills.

Bästa spår: ”Stadium arcadium”.

Fotnot: ”Stadium arcadium” släpps 5 maj.

Markus Larsson

ARTIKELN HANDLAR OM