Skamlös nostalgi

MUSIK

Fibes, oh fibes!, 1987 (pop)

Fibes, Oh Fibes! är inte bara Sveriges mest välkammade band. Även det kanske mest välkomna.

Få har revolterat mer mot rigida regler om rockens vett och etikett. Oavsett om frågan har gällt åt vilket håll en lugg bör ligga eller varför det perfekta ljudet är att föredra framför trasiga gitarrer har Fibes, Oh Fibes! varit en fantastiskt frisk fläkt. 

Senast vi hörde från västkustorkestern var de fullt upptagna med att polera sin alldeles egna variant av det sena 70- och tidiga 80-talets mjukaste musik – även känd som yacht rock.

Nu är året 1987. På ”Tracks”-listan blir Orup jagad av vargar, John Farnham vrålar ”You’re the voice” och en fjunig Christian Olsson trycker på ”rec” varje gång Kaj Kindvalls röst ebbar ut i ännu en mystiskt fantastisk poplåt. 

Där och då vill Fibes, Oh Fibes! vara sensommaren 2009. Tillsammans med skamlöst nostalgiska gäster som Kim Wilde, Björn Skifs och Spandau Ballets Gary Kemp löper de linan ut, hela vägen tillbaka till det stentvättade decenniet.

”Dubious” låter mer Doo­­bie Brothers än Do­obie Brothers själva. ”Silly lover” dansar där uppe med Lionel Richies ”All night long”. ”Run to you” tar avstamp i Jim Jamisons ”Baywatch”-soundtrack och ”My calendar” slutar på en föräldrafri husfest hemma hos Tom Cruise i höga 501:or.

Varenda låt bär på samma maniskt ”The boys of summer”-sentimentala budskap:

Kamma ditt hår bakåt! Ta på dig dina Wayfarers! Kör så fort du kan, innan den här sommaren och din stackars ungdom har försvunnit likt en borttappad signalfärgad senilsnodd.

BÄSTA SPÅR: ”Silly lover”.

ARTIKELN HANDLAR OM