Lady Gaga är oemotståndlig och irriterande

avJenny Seth

ROCKBJÖRNEN

Lady Gagas supervisuella show är mer Las Vegas än Gröna Lund

Foto: Foto: ANDREAS BARDELL
Lady Gaga är en blandning mellan Donatella Versace, Freddie Mercury, Gwen Stefani och en drag queen. Vem vill inte se det? skriver Jenny Seth.

Även om ett tivoli lät bra i teorin för supervisuella Lady Gaga är nog en Las Vegas-show en bättre inramning.

I alla fall om man vill få mer än en skymt av henne.

Att försöka se Lady

Gaga blir något av en kamp. Man får ständigt ducka för sockervadd, väja för klibbiga godisnappar och armbåga sig till en vettig utkiksplats. Inte sen Bob Marley spelade här 1980 har det varit så mycket folk på Gröna Lund. Och publiken består, förutom tusentals folkölsungdomar, mest av barnhorder som hetsar omkring höga på socker och karuselladrenalin med sina semestersega föräldrar i släptåg.

För trångt

Stefani Germanotta är det senaste årets absolut största nykomling och hennes klubbiga discopop är

lika oemotståndlig som den är irriterande. Och vem,

liten eller stor, vill inte se en artist som lyckas vara en blandning mellan Donatella Versace, Freddie Mercury, Gwen Stefani och en drag queen?

Å ena sidan passar Lady Gaga i sina galna klädkreationer och peruker på ett nöjesfält. Å andra sidan är det alldeles för trångt för att någon, särskilt ungarna, ska kunna se bra.

Bara de små lyckostar som har pappor med starka axlar kan spana in hela showen. Vi andra får nöja oss med glimtar av hunkiga dansare, det sleazerockiga bandet och den blonda stjärnan

genom ett rökmaskinsmoln

Stringbody trösten

Att klänningen gjord av Kermit-dockor inte ingår i klädbytena är en besvikelse. Men trösten blir en glittrig stringbody (som tar Balmain-trendens spetsiga axlar till en helt ny

nivå) matchad med läderbögskeps. En outfit värdig Cher, alla ekivoka scenkläders moder.

Mäktig röst

Ensam med sitt piano

visar Lady Gaga inte bara upp mycket hud utan också en mäktig röst. Särskilt på den långsamma och Youtube-kända versionen av ”Poker face” som hon lockar med innan originalet. Tyvärr är den lite lång och hade nog varit

ännu mer effektfull utan de

regelbundna avgrundsvrålen från Fritt fall.

En arena nästa

Nästa gång jag kommer hit ses vi på en arena, hälsar Lady Gaga innan hon tar

farväl.

Förhoppningsvis, och antagligen, blir det så.

ARTIKELN HANDLAR OM