Damerna briljerade

Foto: Vädret var trist, men Linda Bengtzings och Nanne Grönvalls starka insats sken upp.
ROCKBJÖRNEN

Diggiloo

Premiär i Brunnsparken, Ronneby

RONNEBY. Herr Holm må vara schlagerrefrängernas Dr Hook, men någon humorist är han inte. Cut the crap, kan man också säga.

Efter en krystad monolog gör han det till förmån för chocköppningen – en holmgång i Lasses största hits.

Molly är drottningen

Men som så ofta i ”Diggiloo”-sammanhang är det damerna som briljerar. Läs Molly Sandén. Hon har självsäkerheten hos också duktiga Nanne Grönvall och Lotta Engberg, men framför allt, den unga hungern som mattats hos dem. Molly flörtar världsvant med blixtrande kameror, slängkyssar hejvilt och sjunger den söndertolkade ”Hallelujah” som vore hon en nyfrälst Carola.

Thomas Pettersson kommer in och luckrar upp med små väl utportionerade halländska humorattacker. Hans Alexander Bard-imitation i ”Lay your love on me” är där uppe med Killinggängets ”Syd-sydvästman”. Frågan är dock om Stefan & Kim ens platsat på en överförfriskad firmafest.

Måns spelade över

Linda Bengtzing bjuder föga oväntat på troschock och en kavalkad av billiga klädval. Måns Zelmerlöw spelar över mer än en tvättmedelsreklam, men strålar till slut ikapp med fyrverkerierna i ”Et Maintenant”. 

Familjefesten fortsätter föreställningen igenom. Under avslutande schlagerorkanen kan Lasse Holm aldrig få nog av sin pastapop. Inte rekordpubliken heller. De går makaroni. Jag tror de hörs hela vägen till Bräkne-Hoby och hem igen.

Foto: Någonstans när storbildsskärmarna slocknat och första raden fick fyrverkerier i ögonen tröttnade publiken.

Showen tinade aldrig publiken

Rhapsody in rock

Premiär på Forsmarks herrgård, Östhammar.

FORSMARK. ”Looks like it’s gonna hail” sjunger Robert Wells i jitterbuggsdängan ”Jump jive and wail” och textraden kunde tyvärr inte passat bättre. ”Rhapsody in rock”-gänget jobbar i motvind, bokstavligt talat.

Präglas av misstag

Som tur är kommer varken hagel eller regn men premiären är ändå otursdrabbad. Till råga på kallt väder och åkommor slocknar storbildsskärmarna under ”Hero” och fyrverkerierna under hyllningen till Kiss sprutar sotflagor i ögonen på publikens första rader.

Men inte ens när en av violinisternas stråkar blåser iväg märks kylan på scen. Charlotte Perrelli och de andra glittriga divorna rubbar inte sina proffsleenden för en sekund, trots att klänningarna ger begreppet ”kortkort” en helt ny betydelse.

En otajt show

Musiken hämtas från de tio senaste årens turnerande och det blir tvära kast mellan disco, schlager, Tjajkovskij, boogie woogie, Jackson 5 och filmmusiksballader. Resultat: En show som kunde tajtats till betydligt och bara tinade upp en frusen publik korta stunder.

Bäst i Rhapsody

Bästa numret: När genomtrevlige Wells och hans band rockar loss på klassiskt ”Rhapsody”-manér i ”Let it rock”. Inget får igång en pensionärspublik som när Robban spelar stående och ruskar på sin städade hårdrocksfrisyr.

Bästa artisten: Bombnedslaget Linda Lampenius imponerar som vanligt med sin snabba stråkarm och skäms inte för sin gravida mage i kroppsnära galaklänningar. n Största överraskningen: Musikalstjärnskottet Peter Johansson som är en fena på att sjunga både Queen, Kiss och Robbie Williams.

ARTIKELN HANDLAR OM