Så styrs säkerheten

I Roskilde har scenområdet förändrats – men i Sverige finns fortfarande få lagar kring säkerhet

Foto: Paul Wallander, David Nyman.
Roskilde efter katastrofen Här är alla säkerhetsförändringar som Roskildefestivalen genomförde efter dödsolyckan 2000. Klicka på bilden för att förstora den!
ROCKBJÖRNEN

Det var olyckan som inte fick hända.

Men tio år efter tragedin i Roskilde finns fortfarande få lagar kring konsertsäkerhet i Sverige.

Foto: nils melvang/scanpix
Pearl Jam i Roskilde – innan konserten avbröts.

Olyckan i Roskilde skördade nio unga människors liv. Den följdes av flera utredningar och blev startskottet för en ökad debatt om festivalsäkerhet, både i Danmark och i Sverige.

– Det gick en chockvåg genom branschen när det här hände. Att det var en så stor olycka så nära oss skakade alla som jobbar med det här, säger Petter Säterhed, säkerhetsansvarig på Peace and Love-festivalen som just nu pågår i Borlänge.

Han har femton års erfarenhet av konsertsäkerhet och flera myndighetsuppdrag i ryggen.

”Inga krav på utbildning”

Några år efter olyckan i Roskilde fick Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen ett regeringsuppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att förbättra säkerheten i landet.

Petter Säterhed plockades in som projektledare för att ta fram ett av svaren – en säkerhetsguide för festivalverksamhet.

Förhoppningen är att de polismyndigheter som delar ut tillstånd till festivalarrangörer ska använda guiden som ett rättesnöre. Men någon juridisk verkan har guiden inte.

– Det finns överlag väldigt få lagkrav för här typen av säkerhet. Det finns inga krav på utbildning eller kompetens för säkerhetsfunktionärer. Inga krav för hur mycket ett scenstaket ska hålla för, eller hur det ska byggas, säger Petter Säterhed.

Räddningsverket tittade på dessa punkter under sina utredningar, men avfärdade dem.

– Vi ansåg att det inte fanns något behov av det, men vi ska snart göra en revidering och då får vi se hur det blir, säger Margareta Nisser-Larsson på MSB, tidigare Räddningsverket.

Det yttersta ansvaret ligger fortfarande på branschen. Och där har tragedin på Roskildefestivalen spelat en viktig roll, menar Petter Säterhed.

”Branschen har vaknat till”

– Innan Roskilde var det lite si och så med säkerhetsplaneringen. Man kunde nästan bara hänga på en kille en väst och utnämna honom till ansvarig. I dag har de stora festivalerna väldigt professionella säkerhetsansvariga som planerar för vad man gör om någonting inträffar.

Är det inte ett problem att ansvaret ligger på branschen?

– Det skulle det kunna vara, men jag tror inte det. Branschen har vaknat till rejält. Man tittar mycket på säkerhet och det läggs mer pengar på det i dag än tidigare. Det förs också en dialog mellan branschorgan och myndigheter för att få till olika standarder för det här arbetet.