Teddybears skruvar upp stämningen

Foto: Foto: OSKAR OMNE/ROCKFOTO
Teddybears är inga björnar. De är harar som drar i gång festen.
ROCKBJÖRNEN

BORLÄNGE. Varje bra festbehöver en partyhare, någon som driver i gång och skruvar upp stämningen, och det gäller givetvis även festivaler.

Teddybears har varit landets ledande partyhareband ända sedan de släppte albumet ”Rock’n’roll highschool” för elva år sedan. Så givetvis sitter de som en smäck på Peace & Love halv nio på fredagkvällen.

Mördande effektivt

Och de kommer ungefär som de brukar, med sina lätt kantstötta björnhuvuden, dubbla trummisar och likadana kromfärgade Bo Diddley-gitarrer.

Det är lika tungt, kul och mördande effektivt som alltid i både fjolårets ”Cardiac arrest” och gamla

”Cobrastyle”.

Kanske inte riktigt lika kul i en instabil ”Little stereo” eller en lite märklig ny låt som verkar heta ”No more Michael Jackson” (”the king is gone, he won’t moonwalk anymore”).

Ingen ”Hey boy”

Patrik Arve, Åhlund-bröderna och ADL gör ändå jobbet. Folk rullar vidare in i kvällen med leenden på läpparna och möjligen är det bara jag som saknar Swingfly och ”Hey boy”.

Men i min värld blir ingen Teddybears-spelning riktigt komplett utan en dos ”boom-chicka-boom”.

FAKTA

➕➕➕ Teddybears

Utopia, Peace & Love

Bäst: ”Get mama a house”.

Sämst: Den omotiverade, svajiga covern på ”God save the queen”.