Fräser, ryker – och skaver

Gagas monstershow i Finland är ett musikalpampigt inferno

1 av 3 | Foto: AP
Lady Gagas show håller ihop bättre och är mer harmonisk än den förra, ”Monster ball”.
ROCKBJÖRNEN

Förlossning, ­automatvapen-bh och en ridtur på scen.

Fyra viftande kvinnoben som sticker upp ur två enorma köttkvarnar.

Dags för nycirkus?

Nej då, bara en vanlig Lady Gaga-show.

Foto: AP
Lady Gagas show håller ihop bättre och är mer harmonisk än den förra, ”Monster ball”.

Men vanlig är förstås det sista man ska kalla drygt två timmar med amerikanskan. Sångerskan spelar fort­farande i en helt egen division när det kommer till storslagna arenashower.

Allt händer. Hela tiden.

Framför ett virrvarr av brokiga fans – leopard­tanter, kostymgubbar, tonåringar med pantburkskreationer i håret och en skog av neonfrisyrer – staplar Lady Gaga miljonhits och bångstyriga kreationer på varandra. Hon blandar oskuldsfullt vita tygslott med automatvapen, köttstycken och spetsiga science fiction-skelett. Det ryker och fräser och skaver. Precis som sångerskan alltid har låtit det kontroversiella öppna ögonen för budskapet hon vill ha fram.

Hittar harmonin

Där den förra bombastiska showen ”Monster ball” var späckad på gränsen till splittrad har Gaga hittat mycket mer harmoni här. Om man nu kan tala om harmoni. Det handlar om drygt två timmars inferno av ljus, rök, dansexplosioner, möjliga och helt omöjliga klädkreationer.

Men allt håller ihop bättre. Dötiden för klädbyten och dansarnas logistik åtminstone känns mindre. I stället för att dela in showen i tydliga akter har sångerskan låtit allt kretsa kring en dekor byggd som en enorm borg. Den tar upp nästan hela scenen och byter bara skepnad då och då. Bandmedlemmarna spelar ur små celler i slottet. Rök, ljus och effekter avlöser varandra. Det är snyggt, musikalpampigt och storslaget.

Men det är inte bara showen i sig som är imponerande. Lady Gaga har alltid haft ett speciellt och starkt förhållande till sina fans, sina ”little monsters”. Och där andra stora stjärnor brukar få en plastigare och mer ­teaterspelad relation till ­publiken ju högre upp på toppen de kommer verkar ­Gaga göra tvärtom. Om hela showen är regisserad ner till minsta stump sytråd är stunderna när sångerskan pratar och hyllar fansen verkligen kött och blod.

Sprattelglatt fan

”Jag är ingen man, jag är ingen kvinna, jag är ingen människa. Jag är du”, säger Gaga.

Det är när hon på några sekunder förvandlar en ung blyg tjej som hon just lyft upp ur det finska publik­havet till ett sprattelglatt stolt fan som jag verkligen tror på det hon säger.

Fotnot: Lady Gaga spelar i ­Globen i Stockholm på torsdag och på fredag.

Plus på alla låtarna

”Highway unicorn (Road to love)”

Gaga visar sig inte mycket men rider in på en, ganska verklighetstrogen, häst. Fem plus bara det egentligen.

”Government hooker”

Gaga ser ut som en riddare. Nej vänta, det är en spindel. Nej en rymd­farkost! Vrålbas inne i Hartwall.

”Born this way”

Gaga föder på scen, ur en jätteballong. Och får hela arenan att resa sig med hiten. Första stora stunden i showen.

”Black Jesus + amen ­fashion”

Gaga förvandlar sig själv till en smörgul galongeisha och predikar frihet, jämlikhet, kärlek och lika värde. Bättre budskap än låt men sångerskan piskar upp stämningen lysande.

”Bloody Mary”

Gaga svävar fram över ­scenen bland rök och oljeblanka dansare. Oerhört mäktigt till den tungt suggestiva låten.

”Bad romance”

Gaga kör getstilen. Extranummerstämning.

”Judas”

Gaga har just hyllat sina fans och låter nästan som hon ska spricka. Gastar och gormar från sin borg. Våldsamt Rammstein-tung version.

”Fashion of his love”

Kort inspel. Lite meningslöst.

”Just dance”

Borgen ser ut som en musikalscen där det händer ­saker överallt. I trappen, i en himmelsäng på golvet och högst upp där Gaga spelar spetsig rymdsynt. Sen är hon försvunnen halva låten. Lite tamare än låten borde vara.

”Lovegame”

Rök, rök, rök. Gaga sjunger ur en glasbalja. Även den onödigt rumphuggen.

”Telephone”

Basbrutal Beyoncé-bomb. Gaga hoppar ­groda.

”Heavy metal lover”

Motorcykelporr på scen. Tråkig låt som funkar, ­inte mer.

”Bad kids”

Hård läderversion. Gaga sätter sig på scenkanten och blir överöst med presenter från fansen. Bland annat ett visakort och en mobil, med Britney Spears som ­bakgrundsbild. Kul. Och oerhört rörande.

”Hair”

Gaga förvandlar sin motorcykel till ett piano. Som man ju brukar göra ibland. Lugn, fin pianostund där sångerskan ­visar att hon skulle kunna skippa förinspelad sång när som helst.

”Princess die”

Ny sällsam pianolåt, med enkelt trumkomp. Vacker och lovande.

”Yoü and I”

Arenarock med 20 000 händer i luften. Gagas goes Shania Twain. Finsk flaggflört dessutom.

”Electric chapel”

Gaga blir hårdrocks­gitarrist i en neonglasbur. Tung och tuff.

”Americano”

Bröllop framför slottet till latinogitarr. Gaga rullar in i köttklänning bland hängande kreatur. Ja, sen åker automat­vapnen fram igen. Den här gången får de vara med och dansa också. Heeeeelt vansinnigt nummer.

”Poker face”

Fyra kvinnoben sticker upp ur två enorma köttkvarnar. Strålande ­nummer av vad som fortfarande är en magiskt bra poplåt.

”Alejandro”

Kvällens höjdpunkt. ­Gaga dansar omkring i vapen-bh i en släpigt tung ”Alejandro”.

”Paparazzi”

Mäktigt långsam men ingen riktig bomb i kväll.

”Scheiße”

Snyggt dansnummer men låten har ju inget i slutet av showen att ­göra.

Extranummer

”The edge of glory”

Allsångsinferno i Hartwall areena. Gaga har en ”Titanic”-varm kärleksscen högst på i borgen.

”Marry the night”

Gaga tar upp två unga, darrande fans på scen. Sättet hon kysser dem, peppar bort nerverna och sjunger tillsammans med dem är inte bara vackert. Det är allt Lady Gaga handlar om bakom miljonhitsen.

Lady Gaga

”Born this way ball”, konsert på Hartwall Areena, ­Helsingfors. Längd: Två timmar och 20 minuter. Publik: Runt 13 000. Bäst: ”Poker face”, ”Alejandro” och ”The edge of glory”. Och all tid Gaga lägger på fansen. Sämst: Pianopartiet i mitten är bra men blir för segt.