Hon rusades ner av Bruce-fansen: ”Jag kunde inte andas”

Rullstolsburna Anitra, 43, bröt ihop under kaoset: ”Jag fick en panikattack”

1 av 4
ROCKBJÖRNEN

GÖTEBORG. Hon har levt tre år längre än läkarna sagt.

Rest från Holland och väntat en hel dag för att lämna ett brev till sin idol.

Men när han dök upp rusade en mobb av fans rakt över Anitra Hermes och hennes rullstol. Då brast allt.

När fanmobben rusade mot Bruce Springsteen satt Anitra Hermes, 43, med sin rullstol mitt i tumultet.

– Folk som tidigare under dagen gett mig och min rullstol plats rusade plötsligt rakt över mig, bokstavligt talat, från alla håll och kanter, säger hon märkbart skakad av händelsen.

Hon lider av en autoimmun leversjukdom som vill stöta organet ur hennes kropp, och en cysta på ryggraden. För åtta år sedan fick hon fem år till att leva, de tre senaste är ett ”mirakel”, som hon själv säger det.

– Jag kan inte ta levermedicinen eftersom jag är allergisk mot den.

Har tre Springsteen-önskningar

Bruce Springsteens musik har gett henne kraft att med makens hjälp resa från Holland för att överlämna ett brev till idolen.

– Jag har tre önskningar på min bucket list: att lämna över mitt brev till honom, att få ta en bild med honom och att han ska skriva två rader ur ”Land of hope and dreams” som jag ska tatuera på min arm.

Under nio timmar väntade hon utanför hotellet, just si maken gått för att köpa mat dök Bossen upp och tumultet var ett faktum. Stjärnan gjorde reträtt in i hotellets foajé och fortsatte skriva autografer där.

– Då var det några fantastiska människor som bar upp mig och rullstolen för trapporna och försökte få fram mig till honom, men då försvann han i hissen, säger hon märkbart chockad efteråt.

”Ville bara ge Bruce mitt brev”

Då brast allt, murarna rämnade och hon grät tröstlöst, högt och oförblomerat så att det ekade mellan väggarna.

– Jag blev hysterisk och kunde inte andas. Jag grät och fick en panikattack. Det var fruktansvärt, jag ville bara ge Bruce mitt brev, säger hon.

Inte minst för att kampen kändes omöjlig.

– Jag kände att jag aldrig kommer få chansen att träffa honom igen på grund av min sjukdom. Jag ska försöka i Paris igen men där är det mycket större och svårare. Om jag orkar försöker vi i morgon igen men annars kanske jag kan ge brevet till någon i säkerhetspersonalen på konserten i morgon, säger hon.

– Jag trodde aldrog att jag skulle kunna komma tillbaka till Göteborg igen men jag klarade det. Folk sabbade det men de här tre önskningarna får mig att fortsätta kämpa.

ARTIKELN HANDLAR OM