Ett vackert slagsmål – utan en klar vinnare

Publicerad 2024-01-23

Tekken 8 är en efterlängtad uppföljare som levererar och imponerar utan att revolutionera.

Det är ännu ett tecken på att handgemäng aldrig kommer gå ur tiden.

Och ställd mot just fjolårets kombattanter är det en slagkraftig utmanare.

Ingen vinner på knockout här – utan högst personliga domarbeslut får avgöra.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

Tekken 8

Från 16 år
Pris: Från ca 599 kr
Format: PC, Xbox Series och PS5
Utvecklare: Arika, Bandai Namco Studios
Utgivare: Bandai Namco Studios

Från städer och Colosseum till finsalonger och rymden – överallt kan man slåss om man bara vill.

Fightingspelen upplever något av en renässans.

Efter Street Fighter 6 och Mortal Kombat 1 i fjol är det nu dags för Tekken 8 att ge sig in i leken.

Nog märks det att detta spel gjorts enkom för next-gen och PC, för med sin Unreal Engine 5 flyter det som vatten och är stundtals helt häpnadsväckande snyggt. Samtidigt är den där härligt odödliga KO-känslan lika stark nu som när man lirade på sitt gamla PS1.

Vad vore Tekken utan King?

Rekordlång handling

Anrika grunder står det på, minsann. Tydligen är handlingen så pass lång att den finns med i Guinness rekordbok.

Och ja, det är lite struligt att hänga med i alla svängar i denna storyline. Det är som att ett slags multiinternationellt Avengers beblandar sig i en djupt komplicerad familjekonflikt där Jin Kazamas inre djävulska kamp får stå i centrum genom turneringar, en drös slagsmål och annat käbbel.

Det balanseras friskt mellan episkt och larvigt i ett en typisk japansk dramaturgi som annars känns igen från valfri anime med stora inslag av action. Inte minst under fajterna där flera hundratals fiender kastas in i bilden kan det där charmiga kaoset mest tacklas med ett leende och axelryckning. Det är underhållande, men lyckas inte direkt lämna särskilt stora avtryck.

Emellanåt bringar skojfriska scenarion, som en peruansk alpackafarm, en stor dos humor till det brutala dramat.

Polerad klassiker

Men det är såklart öga mot öga som Tekken 8 ska avnjutas som mest.

Jag gillar i princip alla arenor. Jag älskar nästan varenda karaktär (32 till antalet), som inte bara har en nostalgisk hållhake på mig utan lyckas liksom dansa fram sina egna unika förmågor på ett mycket inbjudande sätt.

Själva spelkänslan är ingen revolution, trots introduktionen av ganska många nya element och mekaniker, inte minst ”heat system”. Snarare uppleves det ändå som en slags polerad klassiker i slutändan. Man blir varken överraskad eller besviken, utöver grafiken då kanske som sannerligen imponerar.

Sedan är ju sådant här alltid subjektivt, men för mig är Mortal Kombat 1 ett roligare fightingspel att lira ihop med polarna då det helt enkelt är galnare och står för långt fler ”wtf”-moment. Street Fighter 6 återupplivade sin serie och är förmodligen det mest nybörjarvänliga alternativet.

Ska det däremot främst liras på egen hand drar Bandai Namcos Tekken 8 det längsta strået tack vare sin klass och finess.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln