Magin har blivit marginaliserad

Co-op gör inte automatiskt Ratchet & Clank roligare

SPELA

PLATTFORM En för alla, alla för en? Om det ändå vore så enkelt.

Med ”Ratchet & Clank: All 4 one” försöker den populära plattformsduon gå i co-op-giganterna ”New super Mario bros” och ”Lego star wars” fotspår – utan att lyckas. Vad som tidigare varit en spännande och intelligent spelserie för äventyrslystna ensamvargar har förvandlats till en ganska hjärndöd och linjär avtryckarfest för fyra spelare.

Slappt producerat

Paradigmen att co-op automatiskt gör alla spel roligare behöver revideras. För uppenbarligen har Insomniac Games tagit det där med ”automatiskt” på alldeles för stort allvar. Jag har nog aldrig tidigare spelat ett så slappt producerat ”Ratchet & Clank”-spel.

En oproportionerligt stor del av spelet går alltså ut på att skjuta ändlösa rader av robotar, kryp och allehanda bestar. Samarbetselement dyker dock upp med jämna mellanrum: man styr flygande bilar tillsammans, man guidar lampor genom beckmörker tillsammans, och ja, man till och med plattformshoppar tillsammans.

Var är pusslen?

Det hela är habilt utfört, miljöerna och karaktärerna är fantasifullt designade, och visst har man kul – tillsammans. Men äventyret då? De roliga konversationerna, de snillrika banorna, de kluriga pusslen? Allt det som präglat ”Ratchet & Clank”-serien sedan nio år tillbaka är grovt marginaliserat.

Och det som borde vara ett fyrdubbelt så roligt spel känns istället som minst fyra steg bakåt i utvecklingen.

Jonas Högberg