Som en blädderbok

Another code: R – A journey into lost memories

SPELA

Klick. Klick. Klick. Ljudet av hur jag långsamt dör framför teven. Årstider passerar förbi utanför de vinklade persiennerna. ”Another code” utger sig för att vara spelens motsvarighet till en kriminalroman. Jag hittar

bara en gemensam nämnare: det är ungfär lika interaktivt som att bläddra i en bok.

Här finns en ung tjej som förlorat kontakten med sin far. Som undersöker omständigheterna kring sin mammas död. Men de litterära ambitionerna räcker inte längre än till brådmogna tonårstankar och präktiga platta karaktärer. Manuset saknar de mest elementära dramaturgiska grepp för att fängsla spelaren.

Klick, klick, klick genom ändlösa dialogrutor av meningslösheter. Du hinner läsa ”Krig och fred” två gånger innan eftertexterna rullar i ”Another code”. Jo, det finns en del spelbara inslag också, i synnerhet i spelets andra halva. Men ofta saknar de relevans för mysteriet i sig. Och det blir inte bättre av att utvecklarna Cing håller en i handen hela tiden; råkar du springa fel kan du räkna med att de talar om det för dig. Ledtrådarna skyltas ivrigt långt före hjärnan fått chansen att klura ut en lösning. När pusslen väl utmanar har det mest att göra med att Wii-fjärren inte riktigt registrerar ens kommandon.

Klick. Klick. Klick.

Är jag pensionär nu?