De vill bryta tabun om psykisk ohälsa

Kattis Ahlström på Bris: Det är viktigt att offentliga personer kliver fram och pratar

1 av 2 | Foto: ANNA TÄRNHUVUD
”SKA INTE FINNAS NÅGOT STIGMA” Kattis Ahlström, generalsekreterare på Bris, och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll arbetar båda med att förebygga psykisk ohälsa, framför allt hos unga. ”Ibland känns det som att det finns en lite snedvriden bild av vad det är att vara människa. Det ingår att må dåligt ibland”, säger Ahlström.
NÖJE

Tabut kring psykisk ohälsa måste brytas.

Nu.

– Det är viktigt att ­offentliga personer träder fram och pratar, säger ­Kattis Ahlström, general­sekreterare på Bris.

Inte om ett år.

Inte om en vecka.

Inte i morgon.

Vi måste börja prata om psykisk ohälsa nu. I dag.

”Svårare att hantera”

– Den ökande psykiska ohälsan är ett jättestort och oerhört viktigt bekymmer. Kampen mot psykisk ohälsa och att få ner antalet sjukskrivningar är en av mina stora uppgifter. Det som också behöver förändras är vårt sätt att se på psykisk ohälsa i dag. Det är svårare att hantera så länge psy­kiska diagnoser är mer tabu­belagda än andra typer av diagnoser, säger Annika Strandhäll (S), social­försäkringsminister.

Enligt statistiken är unga och kvinnor hårdast drabbade. Forskning kring kvinnors psykiska ohälsa är en prioriterad fråga för regeringen. Nu ligger fokuset på förebyggande arbete.

En folkhälsosjukdom

– Vi hoppas att satsningarna och den planering vi gör nu på mitt departement kommer att få trenden att vända.

Strandhäll slår fast att det är en folkhälsosjukdom. En av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna i dag.

– Av de unga som får aktivitetsersättning kan man konstatera att 85 procent ­diagnosticerats med psykisk ohälsa. Det är oroväckande, säger hon.

Kattis Ahlström, general­sekreterare på Bris, känner av tabut som finns bland unga fortfarande i dag.

”Ser stora effekter”

– Det är viktigt att offentliga personer träder fram och pratar. Vi ser stora ­effekter av det. Som att folk känner ”äntligen, om den där personen vågar prata så gör jag det också”, säger hon.

Det är viktigt för barn att kunna spegla sig i vuxna personer och se att både upp- och nedgångar är en del av livet, säger Ahlström.

– Ibland känns det som att det finns en lite snedvriden bild av vad det är att vara människa. Det ingår att må dåligt ibland. Och i synnerhet när man är ung, det kan vara både tufft och svårt att växa upp. Det ska inte ­finnas något stigma eller att männi­skor ska behöva ­känna sig ensamma i sin ­utsatthet. Vi vinner alla på att ­prata om det.

Tredubbling av unga med psykiska besvär

Foto: AntonioGuillem
Unga kvinnor är hårdast utsatta.

Andelen unga, åldrarna 16-24 år, med psykiska besvär har nästan ­tredubblats från 7-8 procent under 90-­talets början till dagens 20-22 ­procent.

1992-2010 fördubblades andelen kvinnor i åldrarna 15-24 år som blev ­in­lagda i den psykiatriska slutenvården - från 400 till 800 per 100 000 individer.

Enligt SCB:s statistik låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-­talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess, och framför allt under 90-talet, har ­andelen stigit till över 20 procent.

2009-2011 vårdades i genomsnitt 1 665 kvinnor i åldrarna 15-24 år samt 735 jämnåriga män per år för själv­skadebeteende i slutenvården.

Källa: SCB

ARTIKELN HANDLAR OM