Sverige borde sno det norska succéreceptet för bra tv-drama

Sandra Wejbro: ”Ung och lovande” är en bakfull och rå vuxen-”Skam”

Foto: SVT
stark personlig röst ”Ung och lovande” är det senaste exemplet på en lyckad norsk dramaserie.
TV

”Ung och lovande” har beskrivits som ett ”Skam” åren efter russebussar och tonårsintriger.

Bakfull, psykiskt vacklande och rå.

Danmark är bra på familj, mord och politik. Sverige kan sin thriller och sin komedi. På senare år har dock den mest intressanta skandinaviska tv-dramatiken kommit från Norge, genom osminkat innovativa serier som ”Dag” (SVT), ”Kampen for tilværelsen” (HBO Nordic), ”Skam” (SVT) och ”Ung och lovande” (tre säsonger finns sedan påskhelgen på SVT play).

Gemensamt för alla exempel är att en stark personlig röst lyser igenom. Liksom ”Skam” var Julie ­Andems hjärtebarn (hon skrev, regisserade och var hjärnan bakom det mesta) är ”Ung och lovande” extremt mycket Siri Seljeseths projekt (hon skriver och spelar huvudrollen som kämpande ståuppkomikern Elise). På ett briljant sätt skildrar Seljeseth brytpunkten där i 25-årsåldern när alla högflygande ungdomsdrömmar börjar ställas på sin spets. När man ännu en gång misslyckas med att komma in på teaterhögskolan – medan gamla klasskompisar gör karriär och bildar familj.


I första säsongen är Elise och hennes två bästa kompisar Nenne (Gine Cornelia Pedersen) och Alex (Alexandra Gjerpen) rätt svåra att tycka om. Självupptagna, med ekonomisk fallskärm i form av trygg medelklassbakgrund och fulla av berättigande. Men just därför blir deras utveckling desto intressantare.

Elise tvingas inse hur hennes utlämnande ståuppskämt påverkar människorna allra närmast. Medan Alex går över lik för att nå sitt mål att bli filmstjärna börjar Nenne rasa under den inre pressen när hon ska skriva klart sin debutbok. Sällan har psykisk sjukdom skildrats så vardagligt och existentiellt dramatiskt i samma maniskt svettiga andetag.

Alla har inte konstnärliga drömmar som Elise, Alex och Nenne, men kampen för att göra något av sitt liv kan nog de flesta känna igen sig i. Liksom i de familje- och relationsproblem, såväl i kärlek som vänskap, som ”Ung och lovande” skildrar så nyanserat. Inte minst i tredje säsongen när Bianca Kronlöf gör ett suveränt inhopp som Elises nya besatthet Katinka, en vårdslöst fladdrig svensk ståuppare i Oslo.


Frågan är hur norsk tv kan lyckas så bra med att skildra sin samtid när svensk, med visst undantag av ”Bonusfamiljen” (SVT), knappt ens försöker? Var finns psykologiskt trovärdiga rollfigurer? Inget ont om humor, ”Ung och lovande” har gott om sådant också – men var finns allvaret?

Under våren heter två av norska public service-kanalen NRK:s stora drama­satsningar ”En natt”, som är en närgången kärlekshistoria av teamet bakom ”Dag”, och ”Heimbane”, där tidigare landslags­stjärnan John Carew gör skådespelar­debut i ett fotbollsdrama om en kvinnlig tränare. Arbete pågår med ”Lovleg”, uppföljaren till ”Skam”, som ska spelas in på en liten skola i Sandnes utanför Stavanger. Oavsett resultat är det svårt att inte imponeras av den konstnärliga ambitionen. Och avundas den lite.


För vi behöver annat än thrillers, komedier och historiska krönikor även i Sverige. Dags att svälja stoltheten och ta en smygtitt på det norska, vardagsrealistiska succéreceptet.

Veckans...

… cykling. ”Flandern runt” förra helgen och nu ”Paris-Robaix” på söndag. Eurosport sänder ”l’enfer du Nord” (”helvetet i norr”) från klockan 11 på förmiddagen fram till målgång fem-sex timmar senare. Gatsten, surt mellaneuropeiskt vårväder och känslan av att årets cykelsäsong äntligen är igång på riktigt.

… plattcharmör. Dokumentären ”Johnny Bode – ingen tid för kärlek” (SVT) försöker gräva fram sanningen bakom de mer eller mindre osannolika myter som artisten – som under senare delen av sitt liv blev förgrundsfigur för könsrocken genom ”Bordellmammans visor” – själv spred. Underbarn, kompositör, kriminell, tvångssteriliserad, nazivän, epiteten är många.

… bästa. I helgen gör Fever Ray två utsålda konserter på Nobelberget i Stockholm. Vore naturligtvis fruktansvärt trist att missa.

… plågade komiker. ”The zen diaries of Garry Shandling” (HBO Nordic) är Judd Apatows drygt fyra timmar långa porträtt av sin mentor och vän, mannen bakom banbrytande ”The Larry Sanders show”. Till stora delar är den ett idolporträtt, men Apatow väjer inte heller för de mörka, på gränsen till sadistiska, sidorna av Shandlings personlighet.

… Agatha Christie. Efter ”Och så var de bara en” (TV4) fortsätter BBC satsa på välgjord Christie-­dramatisering med ”Ordeal by innocence”, en serie i tre delar om mordet på en rik, tyrannisk adoptivmor, långt ifrån det vanliga Hercule Poirot-myset. Iskall överklassfasad och djupa, mörka hemligheter.

ARTIKELN HANDLAR OM