”Bandet och jag” är storhetsvansinnig infotainment på rödvinsfyllenivå

1 av 2 | Foto: Martin Thurfjell/Af Nexiko.
TV

Lotta Lundgren, Erik Haag och Karin af Klintberg har gjort mycket bra tv tillsammans. Men nu har det slagit slint.

"Bandet och jag" är egocentrisk och tramsig infotainment helt utan själ.

"Historieätarna"-snitsarna Lotta Lundgren och Erik Haag, ihop med Kakan Hermansson och Olof Wretling som backade upp dem i julkalendern "Tusen år till julafton" och "Bye bye Sverige". Plus Karin af Klintberg som producent och regissör.
Vad kan gå fel?
Well, typ allt.
Herregud, "Bandet och jag" får en att undra om allt som har kommit före bara har varit ren flax. Här har vi att göra med infotainment på rödvinsfyllenivå, där fyra personer som vida överskattar sina färdigheter som sitcomstjärnor jönsar runt i någon sorts megaloman mockumentär, och stjäl allt syre från den lektion i modern historia man som tittare hade skrivit upp sig på.
Det handlar alltså om Sverige under 70- och 80-talen. Om hur solidarisk kollektivism övergår i extrem individualism. Från vänstervind till högervåg. Eller, som en av experterna uttrycker det, från "Staten och kapitalet" till "Money, money, money".
Och på tal om "Money, money, money", utgörs ramhandlingen för "Bandet och jag" av just historien om en Abba-liknande popgrupp. Nämligen L.E.K.O. (Lotta, Erik, Kakan och Olof), som börjar på 70-talets alternativa och arbetarklassiga musikscen, men sedan vinner superkommersiella Melodifestivalen, slår igenom med dunder och brak, blir rika och till slut splittras för att satsa på solokarriärer.
Ja, ni fattar hur deras resa ska illustrera Sveriges förvandling. Från vi:et till jaget. Från solidariteten till storkovan.
Vi får följa de kivande medlemmarna, som också är ihop med varandra i olika konstellationer, genom 70-talet och 80-talet, men också i nutid, då de har återförenats för att spela in realityserien "Popstjärnorna på slottet".
Låter det fiffigt? Ja, det tyckte väl någon stackare på SVT också, som såg namnen i pitchen och skrek kör så det ryker.

Men som bekant är idé och utförande två olika saker, och utförandet är i det här fallet förbluffande, irriterande pajigt. Visst finns det vissa ljusglimtar – de årtionden som skildras har båda stora personligheter, och de sedvanliga experterna säger intressanta saker (även om man väl egentligen visste det mesta redan). Men på det stora hela är serien så rörig, tradig, själlös och in i helvete jagfixerad att man aldrig vill se människorna i en tv-ruta igen.

Vare sig som grupp eller som soloakter.
Får de ändå fler chanser är ett hett tips till SVT att korta tyglarna. Rejält.
Det här gängets förtroendekapitalkonto är härmed tömt.


"Bandet och jag" har premiär i SVT den 27 januari, och består av fyra delar.


Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv


avKarolina Fjellborg

ARTIKELN HANDLAR OM