Deltagarnas sorgkaos – under två veckor

Fast i ett skruvstäd av känslor: ”Det blev för mycket”

TV

De hyllade sina mest älskade efter det tragiska terrordådet.

Torsdagens ”Let’s dance” blev klimax i en stark nervpärs för deltagarna.

– Det blev för mycket med allt som hände, säger Anja Pärson.

1 av 3 | Foto: JIMMY WIXTRÖM
Skärtorsdagens ”Let’s dance” blev en känslostorm för deltagarna.

Deltagarna i ”Let’s dance” förberedde det sista i hyllningsdanserna till de nära de älskar mest när terrordådet inträffade i Stockholm i fredags. De samlades genast på dansgolvet.

– Det blev jobbigt där. Alla tokringde, på ett sätt var man så långt ifrån det men samtidigt mitt i det. Men det var fint hur vi samlades, vi satt här, gick upp och tittade på nyheterna och åt middag och inväntade vad vi skulle göra. Sedan hjälptes alla åt, jag hade fullt i min bil och skjutsade hem så många jag kunde, säger Anja Pärson.

Känslorna har varit intensiva, både inför förra fredagen och under veckan som gått, inte minst för Anders Öfvergård som tillsammans med sin danspartner Cecilia Ehrling dansade för hans vän Janne som nyligen dog i leukemi.

– Vi har gråtit ihop nu innan. Min största oro var att jag inte ens skulle kunna börja, jag gjorde allt jag kunde för att försöka koppla bort allt. Hade jag tittat på inslaget som visades innan hade jag inte kunnat ta ett steg, säger Anders Öfvergård.

”Jag var inte beredd”

Under själva sändningen brottades de flesta av deltagarna med svallande känslor.

Stina Wollter dansade för sin älskade syster Ylva som gick bort alldeles för tidigt. Hon fick anorexia när hon var bara 12 och avled fem dagar hon skulle fylla 30.

Hon fick stora ovationer av juryn efteråt men också kritik för att ha genomfört hela sin dans i fel takt och hamnade sist i topplistan efter juryns bedömning.

– Jag ville verkligen göra det så fint jag någonsin kunde för att hedra henne, jag ville verkligen sätta den. Så kom vi i baktakt och kom inte ur den, det är typiskt. Jag var inte beredd på att jag skulle bli så rörd av den här införfilmen, jag borde ha skitit i att titta på den. Men jag skyller inte ifrån mig, det var så det blev, säger Stina Wollter.

Plötsligt ler hon, med känslosam blick.

– Så tänker jag på Ylva. Hon var lite i baktakt i livet också, en vild stökig brud. Jag tror att hon bara sitter och flinar åt det hela. Hon var udda och unik så det är kanske logiskt, säger hon.

Pappa Svens telefonsamtal innan

Hennes pappa Sven Wollter har stöttat henne varje vecka, men saknades i TV4-studion under kvällen. Han åkte bort efter att hans bror dog nyligen.

– Han ringde precis innan från Italien, han stöttade. Han sa att han älskar mig och lycka till och att han tycker att jag är bäst, som pappor ska göra, säger hon och ögonen tåras.

– Man får inte glömma vad allt handlar om: närvaro och att vara så sann man kan mot sig själv i en skruvad värld.

Efter att kamerorna slocknat pustade de alla ut.

– Jag tror alla kommer sova gott i kväll, detta var en urladdning för hela gänget. Det blev för mycket med allt som hände och laddningen för dubbla danser den här veckan, jag är helt slut nu, säger Anja Pärson.

ARTIKELN HANDLAR OM