I USA är tv en maktfaktor att räkna med

TV

Amerikansk tv sörjer en pratshowstjärnas död. Johnny Carsons bortgång vid 79 år var den stora händelsen som överskuggade allt annat under tre dagar i nyhetssändningarna i alla amerikanska kanaler och då hade Carson ändå inte visat sig i tv sen han gjorde sin sista show "Tonight" år l992. Då hade han gjort 4 531 shower.

Omfånget av hyllningarna påminde om tv:s ställning i det amerikanska samhället. Ingen annanstans kan en programledare i underhållningsbranschen nå status av nationell hjälte. Det händer inte ofta heller precis. Carson är unik i tv-historien. I likhet med Karl XIV Johan kunde han säga att ingen fyllt en bana liknande hans.

Minnesorden från Vita huset var också ståtliga, precis som Carson sen länge innehade nationens högsta civila hedersbetydelse, Frihetsmedaljen, vid sidan av rader av tv-branschens egna priser. Med sin insats att i 30 års tid varenda vardagskväll ha nattat generationer amerikaner med fingertoppskänsla för kommentarer, tvetydigheter och rena pajaserier gavs han en makt och härlighet otänkbar för europeisk tv i synnerhet och i dagens av otaliga kanaler uppsplittrade tv-landskap i allmänhet.

En enda gång -1982 - avslöjade han vad han kände inför alltihop direkt till publiken i tv:

- Vill ni veta vad mitt jobb handlar om egentligen? Det är stå öga mot öga med döden varje kväll. Som att stå på tjugonde våningen och höra folket nere på gatan ropa: - Hoppa då!

I övrigt släppte han ingen inpå livet.

Mycket riktigt upprepades i tre dagars tid i all oändligt exakt samma bildsnuttar från showen. Hans show importerades aldrig till svenska rutan. Carsons orädda käft tilläts aldrig smitta av sig på de politiskt korrekta skämten i "Hylands hörna".

Det intressanta för oss är därför vad Carson gjorde med sin ställning och där var han som Hyland: lanserade en hel generation av nya tv-stjärnor. Letterman och Leno liksom Seinfeld är bara några av dem som har Carson att tacka för allt.

Elegantast markerades Carsons näsa för begåvningar med Woody Allens minnesord: "Han var aldrig så nöjd som när gästen tog över". Inte utan att jag tänkte på hur många av dagens stora namn i svensk tv på motsvarande sätt har Hyland att tacka för allt.

En annan femma är att pratshowerna i dagens amerikanska tv alltmer blivit vad den unga generationen föredrar i stället för nyheter. En färsk undersökning visar att den i svenska Canal+ visade "Jon Stewart show" är vad hela 40 procent av de äldre tonåringarna zappar in sig på när de vill veta vad som hänt i USA och resten av världen.

Det är inte svårt att förstå valet. Nyhetsprogrammen, ständigt avbrutna av reklam i de tre stora gratiskanalerna, har litet gemensamt med vad svensk tv-publik uppfattar som standard på nyhetsförmedlingen. Svenska tv-tittare ges betydligt fylligare överblick av det dagliga nyhetsflödet, nyheter hemma och ute, än tv:n i världens mäktigaste demokrati och i USA står tv mitt i byn. Den för alla självklara nyhetsstandarden i europeisk allmän-tv är i USA en exklusivitet, tillgänglig mot betalning i kabelnätet. Det är alltid lika ruggigt att konstatera skillnaderna på plats. Inte minst som den grövsta populismen serverad varje dag i Fox News stadigt stärker sin ställning i tittarstatistiken.

Fox News sänds dagligen i Sverige av Stenbeckägda TV 8 utan minsta anmärkning i svenska mediemagasin, minst av allt i åttans eget. CNN:s grundare Ted Turner, i dag i krögarbranschen med hamburgare på kolesterolvänlig bisonoxe, skräder däremot inte orden om faran med Fox News:

- Många tittare är inget rättesnöre. Hitler fick också flest röster i 1930-talets Tyskland utan att det var något bra, röt han till starka applåder vid invigningen av det amerikanska tv-landskapets årliga kongress Natpe.

Kerstin Hallert