Nya reklam-tv-lagar på gång – man tackar

TV

Det ska bli andra regler för reklam i rutan i vår utlovar Lars Marén på utbildningsdepartementet.

Bara att se Maréns namn i trycket är en sensation. Han är vår tv-kulturs mesta doldis, aldrig granskad i något enda mediaprogram och med ett gigantiskt ansvar för den sörja som kostat skattebetalarna hundratals miljoner och som stavas svenska digital-tv- systemet. Inte ens meriten att i decennier ha dikterat ruljangsen för okunniga kulturministrar har satt minsta tv-ljus på den märklige Marén.

Och plötsligt sticker han ut huvet och viftar med sin lilla perestrojka. Nu ska det bli nya svenska reklam-tv-lagar.

Tacka EU för att murarna rasar.

Fyran får äntligen en möjlighet att vara det fyran är – en kommersiell europeisk allmän-tv-kanal.

Skamlöst länge – och alltid utan kritisk granskning – har staten som utåt säger sig acceptera kommersiell allmän-tv i själva verket i allt försvårat för systemet. Staten ville inte ha ett livskraftigt alternativ till den reklamfria tv:n Det hette att vi tittare skulle skyddas. Gripande eller hur?

Nu kan tittarna se framtiden an med en lättnadens suck. De konstlade kringprogram som fyran tvingats till för att få in reklam kommer inte att behövas när Sverige anpassar sig till en i övriga Europa accepterad lagstiftning i reklamfrågan.

Det fina med fyran är att kanalen är en allmän-tv-kanal, alltså den unika europeiska institution som hur den än finansieras har till särskild uppgift att slå vakt om viktiga värderingar och respekt för den enskilde. Fyrans profil ser självklart inte ut som helt reklamfria Sveriges Televisions.
Ingen annan allmän-tv

i Europa är så besatt av det angloamerikanska som den svenska

Kanalens ständigt växande popularitet handlar om obändigt engagemang i motvind hos ledningen. Proffsighet och integritet inom Sveriges Television – Sveriges främsta kulturinstitution – är i behov av samma fan anamma.

Men hur? Vilka politiskt korrekta intressen ligger bakom att nationell integritet i en reklamfri tv kväll efter kväll tillåts handla om programtablåer dominerade av amerikansk-brittiska program?

Ingen annan allmän-tv i Europa är så besatt av det angloamerikanska som den svenska. Det handlar inte alls om att ge publiken världens bästa program. Svensk tv-publik undanhålls klart och tydligt varje närmare bekantskap med Europa.

Reklamfria ettan förvandlar sig till amerikansk filmkanal en fredagskväll som naturligaste sak i världen. För femtielfte gången vevas en serie om amerikanska presidenter när det finns rader av utmärkta serier om europeiska ledare.

Ettans programprofil speglar mer än konkurrens med det svenska tv-landskapets mesta kännare av den angloamerikanska marknaden, fyrans suveräne inköpare Tony Mendes.

Under tiden gror ett riktigt läskigt ogräs i svenska tv-landskapet: en av tv-bolagen själva framodlad lobbyinfiltrerad statstelevision.

Produktionsbolaget det Stenbeckägda Modern Times gör program som visas i fyran, SVT och UR (alltså den odefinierade utbildningsradion som jobbar med tv).

Modern Times har nu avslöjats som mottagare av pengar från såväl statliga myndigheter som facket för programmen. De sändande tv-bolagen har inte en enda gång klart meddelat publiken hur sändningarna finansierats. Mäktiga särintressen är alltid ett hot mot tv:s integritet.

Det lovordade ungdomsprogrammet ”Torped” i tvåan är ett exempel på ett av Modern Times producerat och av LO betalt program. En stor hearing om mat sänt av UR i januari finansiserade Modern Times med pengar från det gigantiska särintresset jordbruksdepartementet. Modern Times gör nu sändning om deklarationer för Fyran sponsrat av Riksskatteverket.

Varför detta monopol för Modern Times? Varför använder inte tv-bolagen fler producenter? Den dolda lobbyismen i Modern Times måste granskas och inte döljas.

Inget tv-bolag har råd att sätta trovärdigheten på spel.

ARTIKELN HANDLAR OM