Ett helt nytt jobb för Anna

Seriestart: ”En helt ny värld”

Foto: Börje Thuresson
Anna Lindemarker ska presentera de senaste rönen från forskningsvärlden i TV4:as ”En helt ny värld”.
TV

Det är ”En helt ny värld” som Anna Lindmarker öppnar för tv-tittarna nästa onsdag.

– En programserie om spjutspetsforskning, säger TV 4:s anchor lady.

Kloning, stamceller, genforskning är några av de knepiga problemkomplex som tas upp och reds ut i serien.

Anna Lindmarker, i många år ett av våra mest kända nyhetsansikten i tv – först på SVT och sedan 1997 på TV 4, har länge haft ett starkt intresse för vetenskap och medicin och därtill kopplade etiska frågor. Nu får hon tillfälle att yrkesmässigt fördjupa sig i dem – som programledare för serien ”En helt ny värld”.

Lite grann kan man kanske se programmet som TV 4:s svar på Bo G Eriksons evighetsmaskin ”Vetenskapens värld” i Sveriges Television. Skillnaden är väl att Eriksons serie har en större bredd och att det ännu är oklart om ”En helt ny värld” blir en engångsföreteelse eller om programmet kommer att löpa vidare i höst och framöver.

– Det finns inga sådana planer men det finns förstås förhoppningar att det återkommer, säger Anna Lindmarker.

Men till att börja med blir det fem avsnitt med fem olika teman. Så här är det uppbyggt:

Själva programmen är inköpta BBC-dokumentärer. Anna Lindmarker påannonserar varje avsnitt och avslutar med att samtala med en eller två kunniga personer kring de etiska problem som avsnittet aktualiserar.

I den första delen, som handlar om kloning, är det läkaren och författaren P C Jersild som är inbjuden gäst. Andra som kommer och diskuterar är filosofiprofessorn och samhällsdebattören Torbjörn Tännsjö, professorn och barnläkaren Hugo Lagercrantz och, i sista avsnittet, den rättspsykiatriske forskaren Tomas Eriksson samt chefsläkaren i rättspsykiatri vid Huddinge sjukhus, Marianne Kristiansson.

– Med gästerna samtalar jag om den moraliska kärnfrågan. Det är sällan så enkelt att man kan slå fast vad som är rätt eller fel, säger Anna Lindmarker.

Det börjar som sagt med ett program om kloning, det vill säga den bioteknik som gör att man på konstgjord väg kan få fram exakta genetiska kopior av djur och människor. På djurfronten finns ju redan den första klonade varelsen, fåret Dolly. Frågan är om och när ett forskarteam lyckas, respektive tillåts, att konstruera den första klonade människan.

– Det finns rykten om att det redan nu finns kvinnor som är gravida med klonade foster. Om det är sant eller inte vet man inte, säger Anna Lindmarker.

Avsnitt två heter ”Räddad med stamceller” och handlar om två leukemisjuka amerikanska barn som behöver ny benmärg för att överleva. När det inte går att hitta passande benmärg har man upptäckt att stamceller från navelsträngsblod är användbara mot leukemi.

– Det här är nog det programmet som är minst kontroversiellt.

Det tredje programmet har titeln ”Botad av knark?” och visar hur det narkotiska medlet ecstasy kan lindra en av de svåraste sjukdomarna.

– Ett fantastiskt program som handlar om en engelsk parkinsonpatient, som fick sjukdomen som ung och före insjuknandet var stuntman och fysiskt mycket aktiv. Parkinson gjorde honom helt stel och de ordinerade medicinerna var inte så effektiva. Men så upptäckte han att när han tog drogen ecstasy blev han lika rörlig som innan han blev sjuk. Man får i programmet se hur han blir påtagligt bättre när han tar ecstasy. Nu försöker forskarna ta reda på vad det är i ecstasy som har positiv verkan.

”Opererad som foster” heter det fjärde avsnittet. En amerikansk läkare utför en helt ny sorts operation på foster med ryggmärgsbråck medan det ligger kvar i livmodern.

– Det här är en riskfylld operation, både för fostret och mamman. Men ett foster med ryggmärgsbråck löper å andra sidan stor risk att bli rullstolsbunden invalid, säger Anna Lindmarker.

Det sista programmet kallas ”Den genetiske mördaren” och handlar om en man i USA som när han var baby adopterades av en normal amerikansk familj. Redan tidigt visade han upp ett asocialt beteende och senare i ungdomsåren blev han kriminell. Han rymde från fängelset, knackade på hos ett äldre par och bad att få låna deras telefon. När han i åldringarnas tv såg sig själv efterlysas sköt han ned och mördade båda två. Han dömdes till döden. En undersökning visade att nästan hela hans familj och släkt var kriminellt belastade och med hjälp av dessa genetiska fakta lyckades hans advokat få straffet sänkt.

Apropå genetik, frågan är om Anna Lindmarker inte fåttjournalistiken och nyhetsarbetet via generna.

Hennes far, Ingmar Lindmarker, var i många år framstående utrikeskorre-spondent på Svenska Dagbladet, med sitt revir förlagt till bland annat Moskva, Vietnam, New York och Washington.

Annas vagga stod i Moskva under Sovjettiden, när Nikita Chrusjtjov styrde och ställde i Kreml. Ska man vara riktigt noga föddes hon dock i Stockholm.

– Mamma for till Sverige för att föda mig. Standarden på sovjetiska sjukhus var inte så bra på den tiden, berättar hon.

Mediakarriären började med Poppius journalistskola i Stockholm och ett första vikariat på lokalradion i Karlskrona i början på 80-talet.

1986 var det dags för Radioekot och från 1989, när hon debuterade som programledare SVT:s ”Aktuellt”, har Anna Lindmarker varit ett household name inom svensk television.

– Jag har ett starkt, intensivt och långvarigt nyhets-intresse. Ingen dag är den andra lik på jobbet. Och så

gillar jag när det går fort, när det är bråttom och deadline.

Stressigt?

– Ja, men en positiv stress.

Har du haft något sug till samma arbetsfält som din pappa – till krig, kriser och utrikesrapportering?

– Nej, det kan jag inte säga. Jag vill inte utsätta mig för de risker det medför.

Och reporter på fältet här hemma?

– Jodå, men redaktionerna har velat ha mig i studion. Nu sitter ju Steffo Törnqvist och jag i ”Nyhetsmorgon” och dit kommer ju alla sorters människor.

Nyhetsankare, välexponerad i rutan. Det har tjatats en hel del om dina ”sängkammarögon” i pressen?

– Haha, jag tror det var Aftonbladet som myntade det ordet en gång. Nej, det där är jättetramsigt. Man jobbar ju inte med ögonen. Jag bryr mig inte särskilt mycket om det som skrivs om mig.

Till sist, det har nyss varit VM i fotboll en hel

månad. Tittade du?

– Ja, det var jätteroligt att titta. Men jag kan inte ett skvatt om fotboll.

Fem onsdagar med senaste vetenskapen

Fakta Anna Lindmarker

Pelle Jacobsson