Libyen – nästa front i nya kalla kriget

1 av 4
NYHETER

Ryssland ser ut att bli den vinnande stormakten i Syrien.

Nu tar man sikte på nästa land: kaosets Libyen.

– Ryssland har satsat på den vinnande hästen, säger analytikern Arnaud Dubien.

Ryssland är på stark frammarsch i Mellanöstern. Putin ser redan ut att bli vinnande parten i Syrien, där han stött diktatorn Bashar al-Assads krig mot oppositionen och IS.

Nu förhandlar Ryssland med Iran och Turkiet om fredsavtal, samtidigt som USA väntas dra sig tillbaka ännu mer efter att Donald Trump blivit president. De USA-stödda rebellerna är kraftigt försvagade efter Aleppos fall och snart sex år av blodigt krig.

En annan konflikt där Ryssland försöker öka sitt inflytande, och där man står på motsatt sida som USA, är Libyen.

Islamister tog mark

Efter att Natoalliansen störtat diktatorn Muammar Gaddafi år 2011 drogs landet in en kaosartad maktkamp mellan olika grupper och miliser. Radikala islamistgrupper, inklusive IS, tog över fler städer och 2014 erövrades huvudstaden Tripoli. Landet delades upp mellan olika fraktioner som alla gjorde anspråk på makten.

Samtidigt hade den tidigare Gaddafi-lojale generalen Khalifa Haftar inlett en offensiv från östra Libyen mot de olika islamist-grupperna – inklusive den FN- och USA-stödda samlingsregeringen GNA, som installerades i slutet av 2015.

Haftar, som bott i USA men senare anslöt sig till upproret mot Gaddafi, vägrar erkänna GNA eftersom han anser den vara infiltrerad av islamister. Egypten och Förenade Arabemiraten har stött hans offensiv – och nu ansluter sig även Ryssland.

Vid två tillfällen under 2016 besökte Haftar Moskva och den 1 februari 2017 läckte de mest konkreta uppgifterna om ett samarbete ut: 70 skadade soldater från general Khalifa Haftars styrkor har förts till Ryssland för vård.

– Även om Ryssland vill behålla uppfattningen av att man stödjer det politiskt svaga GNA så bedriver man en politik som stödjer Haftar, Libyens dominerande kraft, säger Arnaud Dubien, chef för tankesmedjan Franska-ryska observatoriet till France24.

Flottbas i potten

Enligt uppgifter har Haftar erbjudit Ryssland en egen flottbas i landet om Putin hjälper hans styrkor att ta makten.

Tidigare i januari attackerade Haftars bombflyg miliser från Misrata, en rebellgrupp som nådde hjältestatus i landet under revolten mot Gaddafi och som i slutet av 2016 – med USA:s hjälp – drev ut IS ur staden Sirte.

Detta har lett till ytterligare ökade spänningar – och experter varnar nu för ett nytt blodigt inbördeskrig.

– Haftars offensiv är väldigt provocerande och farlig, säger en västerländsk diplomat till Financial Times.

FAKTA: Krisen i Libyen

2011: Efter att ha styrt Libyen i 42 år dödas diktatorn Muammar Gaddafi den 20 oktober när han försöker fly från sin hemstad Sirte. Tre dagar senare förklarar Nationella övergångsrådet (NTC) Libyen ”totalt befriat” och säger att över 30 000 människor dödades under det Natostödda upproret som inleddes i februari.

2012: Den 11 september dödas USA:s ambassadör Chris Stevens och tre andra anställda på konsulatet i Benghazi. Radikala islamister utnyttjar revolten som täckmantel och mejslar ut områden där de kan öka sitt inflytande. Utländska delegationer och flygbolag drar sig ur landet. Oljeexporten djupdyker.

2014: Den mäktige generalen Khalifa Haftar och hans styrkor inleder en offensiv mot islamistiska grupper i östra Libyen i maj. I augusti tar en allians av islamistledda miliser kontroll över Tripoli. Libyens internationellt erkända parlament flyr till staden Tobruk medan en rivaliserande regering stannar i Tripoli.

2015: Terrorstämplade Islamiska staten (IS) tar på sig en dödlig attack i Tripoli den 27 januari. I februari släpper IS en video som visar hur 21 kopter halshuggs. IS tar sedan på sig många andra attacker för att sedan gå in i kuststaden Sirte i juni. Sedan dess har stora delar av rörelsen drivits ut från staden, men inte helt.

2016: Den FN-stödda enhetsregeringen GNA tar plats i Tripoli i mars. Den var tänkt att ersätta de två rivaliserande myndigheterna men har misslyckats med att få stöd från parlamentet i Tobruk. Ett nytt bakslag inträffar den 14 oktober när den rivaliserande regeringen tar flera viktiga roller i Tripoli.