Så funkar det: Fördelningen av riksdagsmandaten

avErik Olsson

Ett parti som får 30 procent av rösterna får 30 procent av mandaten i Riksdagen, eller?

Nej riktigt så enkelt är det inte.

Aftonbladet reder ut hur Sveriges valsystem fungerar.

✓Valkretsarna:

Av de 349 mandaten i Sveriges riksdag är 310 så kallade fasta mandat.

Dessa fördelas mellan de 29 valkretsar som Sverige är uppdelat i baserat på antalet röstberättigade personer i varje valkrets. Valkretsar med ett stort antal röstberättigade har således proportionellt fler mandat jämfört med kretsar med färre röstberättigade personer.

Återstående 39 riksdagsmandat är så kallade utjämningsmandat. Dessa fördelas baserat på antalet röster som varje parti fått sammantaget i hela Sverige. Utan utjämningsmandaten hade systemet med valkretsar gett en sämre proportionell fördelning av mandaten mellan partierna.

✓Jämkade uddatalsmetoden:

Både de fast mandaten och utjämningsmandaten fördelas i sin tur mellan partierna genom att man tillämpar den så kallade jämkade uddatalsmetoden.

Den jämkade uddatalsmetoden går ut på att man räknar fram jämförelsetal.

Först delas samtliga partiers röstetal med 1,4. Det parti som är störst får då det högsta jämförelsetalet och tilldelas följdaktligen det första mandatet.

När mandat nr 2 sedan ska delas ut kommer partiet som fick det senaste mandatet att dividera sitt röstetal med 3. Övriga partier fortsätter att dividera med 1,4 tills de fått ett mandat.

Divisorserien blir alltså 1,4 – 3 – 5 – 7 – osv. När ett parti t.ex. har fått sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för att få fram nästa jämförelsetal. Efter tredje mandatet delas röstetalet med 7 osv.

✓Exempel: val till riksdagen

Fördelningen av de fasta mandaten i Kronobergs län vid 2002 års riksdagsval blev:

Både mandat ett och två gick alltså till S (de högsta jämförelsetalen i fet stil). Men tredje mandatet gick till M som först då fick ihop ett högre jämförelsetal än S.

✓Historik

Den jämkade uddatalsmetoden bygger på uddatalsmetoden som uppfanns av den franska matematikern André Sainte-Laguë men med en justering som gör det svårare för mycket små partier att få mandat. Justeringen består i att man med den jämkade metoden delar med 1,4 för att få fram det första jämförelsetalet istället för 1,0.

Källa: val.se

ARTIKELN HANDLAR OM