Miljöfarliga ämnen kostar samhället miljarder

avTT

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
PFAS-ämnen finns i många sorters kosmetika. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Rengöringsmedel innehåller ibland PFAS. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Impregnerade kläder är ett område där PFAS används. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
PFAS har använts i brandskum, och i Kallinge har höga halter uppmätts hos de kringboende. Arkivbild.

Brandskum, impregneringsmedel, skidvalla och kosmetika – alla kan de innehålla farliga ämnen som blir dyra för oss skattebetalare att ta hand om. Samhällskostnaderna visar sig vara enorma, enligt en ny studie.

Nordiska ministerrådet har beställt undersökningen av samhällskostnaderna för högfluorerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen, för att kunna överblicka konsekvenserna för utsläppen av de miljöfarliga ämnena som använts sedan 50-talet.

– Syftet med rapporten är att nå beslutsfattare som kan besluta om åtgärder och regler, säger Åsa Thors, utredare på Kemikalieinspektionen.

Själva utredningen, som gjorts av konsulter, ska ringa in vad det kostar att inte vidta några åtgärder för alla de PFAS-ämnen som finns i olika produkter, i naturen och i våra kroppar.

Det visar sig vara rent enorma summor. Hälsokostnaderna uppskattas till mellan 52 och 84 miljarder euro per år (543–878 miljarder kronor) i EES-länderna – EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. Hälsokostnaderna har inte brutits ned på nationell nivå.

Miljökostnader

Till detta kommer kostnader för bland annat miljöövervakning och sanering. För Sveriges del är osäkerheten kring kostnaderna för detta stor. De sammanlagda kostnaderna i Sverige för miljöscreening, övervakning, vattenrening, marksanering och hälsobedömningar beräknas vara mellan 18 miljoner och över 5 miljarder euro (mellan 188 miljoner kronor och 52 miljarder kronor) om året.

PFAS-ämnena är en stor och komplex familj, det rör sig om minst 3 000 olika ämnen, förklarar Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

– De här ämnena används för att de är så tekniskt bra. De klarar av att till exempel stöta bort både fett och vatten och är väldigt stabila. De används bland annat i olika ytbeläggningar i textilier och livsmedelsförpackningar, i brandskum och på skyddskläder.

Även skidvalla, mobiltelefoner, belagda stekpannor, rengöringsmedel och kosmetika kan innehålla PFAS-ämnen.

Men den fantastiska ytan som PFAS skapar har en mörk avigsida. Ämnena läcker ut i naturen och är i princip omöjliga att bryta ned.

Kolesterol och immunförsvar

PFAS samlas i våra kroppar – så gott som alla har PFAS-ämnen i blodet. På vissa ställen, som hos dem som bor nära flygplatsen i Kallinge i Blekinge där det använts mycket brandskum, är halterna högre.

Ämnena tar sig ned i grundvattnet, och människor och djur får i sig PFAS-ämnena via dricksvattnet. På soptipparna lakas ämnena ut och hamnar i naturen, och till slut i människor.

Vad ämnena gör med människor är ännu inte helt klarlagt.

– Man har sett att halterna kolesterol i blodet ökar, och att immunförsvaret påverkas. I djurstudier har man också kunnat se att fosterutvecklingen påverkas, och att födelsevikten blir lägre, säger Borg.

Ännu vet man dock inte allt om sambandet med olika sjukdomar och hälsorisker. Men man vet tillräckligt för att förstå att de här ämnena måste begränsas, och att det måste börja direkt.

Förbud på gång

2020 kommer ett förbud för ett par hundra av ämnena i PFAS-familjen att träda i kraft, och ytterligare förbudsförslag ligger hos EU-kommissionen.

– Men när en grupp är på väg ut så byts de ut mot andra liknande. Vi ligger hela tiden ett steg efter, säger Borg.

Beräkningen av samhällets kostnader för PFAS-ämnena är ett sätt att visa vilka ekonomiska konsekvenser föroreningarna får.

– Det som är intressant är att den här rapporten tar upp hela kedjan. Från tillverkning av själva ämnena, tillverkning av varor med ämnena i och användningen av dem till avfallshanteringen, säger Åsa Thors.