Grannen larmade - ingen ingrep

NYHETER

Grannen Göte varnade om Bobbys liv i misär

1 av 3 | Foto: KAI REHN
Skjutsade Bobby Göte Karlsson kör skolbuss och har kört Bobby många gånger. Redan i höstas slog han larm om den misär som Bobby levde i. ”Jag påtalade bristerna för personal på Bobbys skola vid minst ett par tillfällen”, säger han.

NÄSSJÖ

Skolbusschauffören Göte Karlsson, 57, slog larm om 10-årige Bobbys miserabla hemförhållanden redan i höstas.

– Jag undrade om en liten kille med funktionshinder verkligen skulle växa upp i sådan miljö, säger han.

Men ingen ingrep.

När Bobby och hans mamma flyttade till stugan utanför Malmbäck i Småland i augusti förra året hamnade de i ren misär.

Bostaden saknar alla moderna bekvämligheter, varmvatten, dusch och wc finns inte, det är utedass på gården, allmänt förfall inomhus.

Påtalade bristerna

Liksom många andra boende längs den slingrande byvägen reflekterade Göte Karlsson, granne och skolbusschaufför, över 10-åringens hemmiljö. Göte sa också till om det när han lämnade av pojken på Handskerydsskolan i Nässjö.

– Jag påtalade bristerna för personal på Bobbys skola vid minst ett par tillfällen, säger Göte Karlsson.

– Samtidigt var pojken alltid rejält klädd, hel och ren, så ja – ingen tyckte kanske att hemmet behövde kollas upp.

Nils Carlsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nässjö, säger till Aftonbladet att han aldrig nåtts av någon larmrapport:

Samtal med mamman

– Nej, under januari hade skolan minst fem telefonsamtal med främst mamman, som klart och redigt informerade om att sonen fortfarande låg i influensa. Det lät trovärdigt och föranledde inga misstankar.

Göte Karlsson mötte Bobby, 10, med skolbussen vid grinden varje dag från och med oktober, då han tog över skolskjutsen. Som chaufför kom han att lära känna Bobby, lite trevande och försiktigt på den skygge 10-åringens egna villkor.

Mumlade bara

– I början var han mycket avvaktande och ville inte alls prata, mumlade bara ett buttert hej när han klev på vid grinden därhemma. Men så smått tinade han upp och blev mer pratsam. Det verkade som om han kände förtroende och vågade öppna sig lite grann.

– Nu efteråt har jag funderat över om han kanske ville berätta något, säger Göte Karlsson.

Sista gången Bobby reste med, den 15 december, verkade han lycklig och glad.

Hela klassen skulle till badhuset i Sävsjö.

Skrattade och pratade

– Han satt bredvid mig längst fram, och för första gången både skrattade och pratade han, säger Göte Karlsson.

Men efter den dagen kom Bobby inte till skolan mer. Han anmäldes sjuk av sin mamma och styvpappa, gång på gång fram till den 29 januari, då föräldrarna uppgav att pojken försvunnit på en parkeringsplats i Göteborg.

Tidigare artiklar:

Ebba von Essen