”Min väninna vägrade vittna efteråt”

NYHETER

Natalie Agnekil blev svårt misshandlad på t-banestationen

Foto: MISSHANDLAD I TUNNELBANAN Det var fem år sedan Nathalie Agnekil senast var på tunnelbanestationen i Bagarmossen. Då blev hon mycket svårt misshandlad. ”Min väninna vägrade vittna mot förövarna. Jag har inte sett henne sen dess.

För fem år sen misshandlades jag på Bagarmossens t-banestation. De sparkade mig i magen och ansiktet, men jag lyckades vända på mig för att de inte skulle knäcka mina revben eller förstöra mitt ansikte. Det fortsatte med sparkar i ryggen och huvudet.

Jag kräktes.

De skrek.

Sen tog de min väska och sprang därifrån.

Vad min väninna gjorde under tiden vet jag inte. Men hon sa att hon hölls tillbaka och blev nedknuffad på spåret. Jag vet inte om det var sant.

Alla erkände

Hon vägrade vittna efteråt med förklaringen att det skulle vara ett svek. En av dem som misshandlat mig var hennes bästa väns kompis ... De sex som hoppat på mig togs in för förhör, alla erkände men hade små, små olikheter i sina förklaringar ...fem av dem sa att den sjätte var den drivande, det gjorde även jag. Det fanns bilder på skadorna från sjukhuset, skoavtryck på ryggen på min jacka ... Men fallet lades ner, ”brist på bevis”.

Jag mår bra i dag, i alla fall psykiskt. Jag frågar mig fortfarande varför. Inte bara varför de gjorde så mot mig, utan varför polisen betedde sig som de gjorde?

Vad får ni ut av det?

Var jag inte värd att lägga ner tid på? Och varför i all sin dar lades allting ner när de hade bevis och erkännanden? När min historia passade ihop med de skyldigas historia?

Varför är jag inte värd att tro på? Jag kände mig sviken och obetydlig.

Nu, fem år senare, är jag livrädd. Livrädd när jag läser tidningen, livrädd för vad som händer med vår värld

Till er som slåss: vad får ni ut av det? Hur onödigt var det att du misshandlade den där.