Drogepidemin i USA har pågått länge

Foto: Charles Krupa/AP/TT
Använda sprutor har slängts på marken på en plats där opioidmissbrukare håller till i Lowell i Massachusetts i nordöstra USA.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
En använd spruta på en trottoar i San Francisco. Drogepidemin i USA tar allt fler människoliv.
Foto: Rick Bowmer/AP/TT
Ampuller med fentanyl, en av de mest använda opioiderna, och möjligen den som har tagit flest människoiliv i USA. Bilden är tagen på ett apotek i Salt Lake city.

avTT

NYHETER

Den uppmärksammade drogepidemin i USA, med ett växande antal dödsfall på grund av överdoser, är inget nytt fenomen som de flesta tror.

Det hävdar forskare i en ny studie som antyder att epidemin startade redan på 1970-talet och bara har tilltagit sedan dess.

Forskarna förutspår därför att antalet dödsfall sannolikt kommer att fortsätta växa under lång tid framöver.

Slutsatsen är oroväckande. Förbluffande många amerikaner tycks ha fastnat i någon form av farligt drogberoende. De sitter hemma och dör framför tv:n, eller på gatan, eller så dör de i sömnen. Barn och husdjur lämnas vind för våg, familjer går i kras.

Under 2017 dog 72 000 amerikaner av överdoser – en otrolig siffra. I EU, som har större befolkning, är antalet dödsfall tio gånger färre.

Inget nytt fenomen

Frågan är vad som har hänt. Många har uppfattat de senaste årens epidemi som ett helt nytt fenomen – men enligt den nya studien, som publiceras i Science, är detta fel.

Epidemin har i själva verket pågått länge, men växt med tiden vilket har lett till fler och fler dödsfall, för att nu ha nått så höga tal att det inte längre går att blunda för problemet.

Forskarna har granskat vad som hänt sedan 1979 då myndigheterna i USA började föra statistik över överdoser.

Missbruket har varierat under årens lopp. Kokain var populärt en period för att sedan sjunka nedåt på listan innan efterfrågan åter började stiga. Heroin och smärtstillande opioider – som ofta skrivs ut av läkare – har gått kraftigt uppåt.

Exponentiell tillväxt

Det forskarna har gjort är att slå samman alla dödsfall, oavsett vilka droger som orsakat dem – och den bild som växer fram är en förvånansvärt jämn, uppåtgående kurva från 1979 till 2016. Epidemin startade uppenbarligen i liten skala någon gång på 1970-talet och har växt exponentiellt sedan dess.

Det innebär sannolikt att det är lönlöst att analysera drogerna var och en för sig. De ingår alla i samma komplex. Det viktiga är att försöka finna orsakerna till att folk så lättvindigt drogar ner sig.

Forskarna tror inte på bara en huvudfaktor, snarare en kombination av mekanismer. En orsak tros vara en växande tillgång på lättåtkomliga och relativt billiga droger, men det är också tydligt att det finns sociala och psykologiska faktorer, som rotlöshet, ångest och försvunnen livsglädje.