PRESENTERAS AV

Anna startade stödgrupp för de drabbade av attacken

Foto: Privat/TT
NYHETER

Anna Berggren blev vittne till terrorattacken i Stockholm. För att bearbeta sina känslor ville hon komma i kontakt med andra i samma situation och startade en Facebookgrupp för alla som var där, skriver SVT.

I fredags var Anna Berggren, 39, från Göteborg på konferens i Stockholm. När hon var på väg mot Centralstationen för att ta sig tillbaka till Göteborg hörde hon en smäll.

– Strax efter smällen rundade jag hörnet vid Klarabergsgatan och såg lastbilen som hade kört in i Åhléns. Jag förstod inte vad det var som hade hänt, berättar hon för Aftonbladet.

Anna började gå fram till lastbilen för att se om någon behövde hjälp. Men ju närmare hon kom, desto mer började det gå upp för henne att det inte rörde sig om en vanlig olycka.

– Jag såg förödelsen på gatan och möttes av människor som flydde i panik. Jag förstod att jag inte kunde vara kvar på platsen.

Hon begav sig mot Centralstationen för att ta skydd men höll sig strategiskt till utgångarna för att kunna fly om något mer skulle ske.

”Vi gick genom Stockholm tillsammans”

Anna fick reda på att all tågtrafik var inställd och kontaktade en kollega som bor i Stockholm.

– Hon var på väg hem och hade försökt få tag på mig. Vi möttes i gamla stan och gick genom Stockholm tillsammans. Vi kände oss inte säkra förrän vi kom innanför hennes dörr.

Under lördagen kunde Anna återvända hem till Göteborg men under resan rann känslorna över.

– Det kändes som att jag lämnade en del av mig själv i Stockholm, det jag hade upplevt kunde bara människor som varit på plats förstå. Jag bara grät och grät.

Startade en grupp på Facebook

Två dygn efter terrordådet i Stockholm kände Anna att hon behövde bearbeta det hon hade varit med om och bestämde sig för att starta Facebookgruppen: Vi som var där ”Attacken i Stockholm 7 april 2017”. I skrivande stund är det 170 medlemmar.

– Det finns olika anledningar till att människor väljer att titta in. Vissa kompletterar sina minnesbilder. Det kan vara skönt att känna att man delar minnet med någon. Det är så svårt att få ihop händelseförloppet och varför man känner som man känner. Folk som tittar in i gruppen är glada över att den finns, säger hon och fortsätter:

– Hjälper den här gruppen en enda person så har den fyllt sitt syfte.

Anna tror att hon alltid kommer att bära med sig minnesbilderna från attacken i Stockholm men att hon förhoppningsvis kan lära sig att hantera dem.

– Det låter så jävla klyschigt men när min man och dotter kom och hämtade mig på centralstationen i Göteborg sträckte min dotter ut sin hand till mig. Att få hålla hennes hand då, den känslan var obeskrivlig. Kanske lär jag mig att uppskatta de små sakerna i livet efter detta.

ARTIKELN HANDLAR OM