Delade staden: ”Folk är rädda för att åka hit”

Publicerad 2024-10-23

BRISTOL. En gul linje skär rakt genom centrum.
Avståndet är bara ett steg – ändå kan det, som är tillåtet på ena sidan, leda till fängelse på andra.

Märkena i asfalten i lilla Bristol visar splittringen i frågan som kan avgöra USA:s presidentval.

– Mitt jobb står på spel, säger Karolina Ogorek, 44.

När mörkret faller tänds skylten. ”BRISTOL” börjar lysa över huvudgatan och under ortsnamnet glöder två röda pilar som markerar hur stadens hjärta är delat i två.

På ena sidan gatan: Virginia.
På andra: Tennessee.

Den gula linjen i marken förtydligar vilken delstat som bilarna kör på.
Just denna kväll är ovanligt kall. Längs gatorna söker hemlösa en sovplats för natten, och på den lokala puben flänger personalen upp stolarna på borden. Stammisarna börjar röra sig hemåt, till sin halva av staden.

Invånarna i denna ort, fastkilad mellan USA:s nord och syd, tänker inte på den gula linjen dagligen. De rör sig fritt över gränsen, och stadens identiteter är tätt sammanflätade: de delar på postkontor, sjukhus, barnen leker tillsammans, och familjer handlar sida vid sida i samma frysdiskar.
Men flera lagar skiljer dem åt.

Framför allt en.

Nästa morgon sätter sig 44-åriga Karolina Ogorek framför datorn och blickar ut genom fönstret. Utanför ligger en cannabisbutik och ett enormt casino, allt på Virginia-sidan.

– En del kallar det här hörnet av staden för syndigt, säger Karolina.

Hennes arbetsplats ingår i den beskrivningen – enligt motståndarna.

Symbol för abortfrågan

Byggnaden där Karolina arbetar är omgärdad av övervakningskameror. Utåt sett diskret, nästan osynlig i stadsbilden. Men de flesta i staden vet vad som försiggår på Bristol Women’s Health.

De senaste två åren har nämligen abortkliniken kastats in i det nationella strålkastarljuset på grund av sin unika gränsplacering.

Endast ett par hundra meter bort, i djupröda republikanska fästet Tennessee, är aborter strikt förbjudna. Även i fall av våldtäkt och incest.

Men i Virginia, som röstat på demokrater i de fyra senaste presidentvalen, är aborter fritt tillgängliga långt in i graviditeten.

Tidigare handlade skillnaderna mellan stadens två halvor främst om marijuana- och skattelagar, men år 2022 vidgades sprickan.

Då kullkastades

Roe v WadeRoe v Wade är ett av de mest uppmärksammade rättsfallen i USA. HD-beslutet från januari 1973 gav gravida i USA rätt till abort i hela landet, med hänvisning till grundlagen., det beslut som garanterade abort i hela USA, istället blev det upp till varje delstat att lagstifta om abort.
Tennessee blev en av tretton delstater som har införde nästan totala abortförbud.

Och den delade småstaden Bristol – med 17 000 invånare på ena sidan och 27 000 på andra – blev en symbol för USA:s nya kluvna abortlandskap.

Karolina Ogorek, 44, driver en abortklinik på Virginiasidan av Bristol.

Klinikchefen Karolina Ogorek fäller upp laptopen. På locket sitter klistermärken för aborträttigheter.

De väntar femton patienter i dag, säger hon. Men man vet aldrig hur många som dyker upp. En del ändrar sig, eller vågar helt enkelt inte.

Karolina började arbeta på en abortklinik i Tennessee redan i 20-årsåldern, och var kvar tills de tvingades stänga efter det nya förbudet. Men det dröjde inte länge innan kliniken flyttade bara några kilometer bort, över delstatsgränsen till Virginia, för att fortsätta sin verksamhet.

– Det är rätt bisarrt, säger hon, eftertänksamt.

– I Tennessee riskerar läkare fängelse för att utföra aborter, men en kort bilfärd är det fullt lagligt. Trots att du fortfarande befinner dig i samma land – ja, till och med samma stad.

Motarbetades av politiker

Flytten var allt annat än smärtfri.

Många i Bristol ville inte ha dem där, på ”det syndiga hörnet”, vilket har skapat spänningar och oro i samhället.

Hela USA:s polarisering i abortfrågan blottades, nu på lokal nivå. Politiker försökte stoppa dem, och när kliniken var fyra månader gammal samlades hundratals demonstranter utanför stadsfullmäktige, i hopp att en omröstning skulle begränsa aborter även i halvan av staden där de fortfarande var lagliga.

Kliniken drogs sedan i en rättstvist, där hyresvärden ville vräka dem på grund av verksamheten. Än så länge har de övervunnit alla hinder, men Karolina Ogorek tvivlar på att situationen kommer att bli lättare.
Kanske tvärtom.

I presidentvalet om två veckor kan allt ställas på sin spets.

Sjuksköterskan Carrie Blackwell sitter tillsammans med Karolina Ogorek inne på sitt kontor.

För fyra år sedan fick president Donald Trump en unik chans.

Bara veckor före valdagen öppnades en plats i Högsta domstolen, och han fick möjlighet att utse en konservativ domare som skulle förändra den ideologiska balansen. Det ledde till att aborträtten avskaffades, något som den kristna högern kämpat för i årtionden och som nu firades som en historisk triumf.

Men sedan dess har Trump brottats med ämnet.

Å ena sidan vill han ta åt sig äran för att ha avskaffat den nationella aborträtten. Å andra sidan har han erkänt att frågan blivit ett sänke för Republikanerna.

Rätten till abort visade sig vara populär, även i traditionellt konservativa områden, vilket upprepade gånger bekräftats i lokala folkomröstningar.

En valfråga för Harris

Även Joe Biden, som är katolik, har fått massiv kritik från abortförespråkare för att han klumpigt hanterat frågan som president. När han klev åt sidan och Kamala Harris tog över som Demokraternas presidentkandidat, jublade abortrörelsen. Hon har gjort abort till sin spjutspetsfråga i kampanjen, med hopp om att mobilisera unga demokratiska väljare. För kvinnor under 45 år är abort den allra viktigaste valfrågan.

Men är det tillräckligt för att vinna? Invandring och ekonomi väger tyngre för många väljare. Och om Harris blir vald, kan hon ens åstadkomma någon förändring i abortfrågan om partiet inte har majoritet i kongressen?

– Jag tror inte att Kamala Harris kan återinföra aborträtten nationellt, och ändra det Högsta domstolen hävde. Men Trump skulle förmodligen införa ännu fler restriktioner, gissar Karolina Ogorek.

– Hans presidentskap skrämmer skiten ur mig.

Trump har svängt i sin abortpolitik, ibland på daglig basis. Han har antytt att han skulle lägga veto mot ett nationellt abortförbud som president och framhäver att det är upp till delstaterna själva att avgöra om de vill övervaka kvinnors graviditeter och straffa dem som söker abort.

Karolina Ogorek, 44, driver en abortklinik på Virginiasidan av Bristol.

Det har lett till att väljare rankar abort som den fråga där de har mest förtroende för Harris – och minst för Trump.

– Jag försöker att inte göra några förutsägelser. Men jag vet att om Trump blir vald står mitt jobb på spel. Det kan låta alarmistiskt, men jag har redan förlorat mitt jobb en gång när kliniken stängde på grund av Trump. Det kan hända igen, säger Ogorek.

Avgörs i ett annat val

Även om Trump och hans parhäst J D Vance tycks ha mjuknat i retoriken om abort – Vance medgav i vicepresidentdebatten att republikanerna måste återvinna väljarnas förtroende i frågan – tror Ogorek att de i slutändan kommer att göra allt för att behaga sitt parti och lyssna på den mäktiga minoritet som kräver hårda abortförbud.

Men det är delstatsvalen som kommer att göra störst skillnad, anser Ogorek. Förutom att rösta om president kommer tio delstater att ta ställning till rätten till abort. Resultatet kan ge en fingervisning om hur Republikanerna kommer att hantera frågan framöver.

– Jag har ingen optimistisk syn. Vi har levt under en konstig period i vår historia där kvinnor hade rätt att välja abort i det här landet, och den togs bort. Det kommer ta lång tid innan det är tillgängligt i alla delstater igen.

Karolina Ogorek reser sig och vandrar genom korridorerna som går i fem nyanser av beige. Hon når krypinet med gynstolen där aborterna utförs, den surrande ultraljudsapparaten, och avslappningsrummet med nersuttna läderfåtöljer och prydligt vikta filtar.

Ett par patienter försvinner in i stängda rum.
Ingen vill intervjuas.
På grund av de hastigt föränderliga abortlagarna i USA är det få som hinner hålla koll exakt på vad som gäller.
De är rädda, säger Karolina. Livrädda.

– Första frågan vi får när någon ringer är oftast: ”Jag behöver en abort, men jag kommer från Tennessee. Är det ens lagligt för mig att komma till er?”

– De vill veta om de gör något olagligt och riskerar fängelse. Vi försäkrar dem om att de inte bryter mot lagen genom att komma hit.

Endast var tjugonde patient bor i Virginia.

En överväldigande majoritet kommer från delstater där abort antingen är förbjudet eller kraftigt begränsat; Tennessee, West Virginia, North och South Carolina, Kentucky, Alabama, Georgia och Mississippi.

– Vi har folk som reser 12 till 14 timmar från södra Florida för att komma hit. Enkel väg. Många kör ensamma hela natten för att hinna, och efter aborten vänder de tillbaka.

– När någon kommer från Tennessee och har två till fyra timmars körväg, säger vi: ”Åh, du har inte så långt kvar.” Det är sorgligt att det blivit normalt.

Hårda straff

Den som tillhandahåller aborter riskerar upp till 15 års fängelse i Tennessee, plus höga böter och förlust av läkarlicensen. Det är en av de striktaste lagarna i USA.

Än så länge är praxis att inte straffa kvinnorna som söker abort. Men i flera delstater finns det stor osäkerhet och vaghet i lagen, vilket skapar en rädsla för framtiden för dem som ertappas med att ha genomfört en abort i en delstat med förbud.

Längre ner i korridoren, i ett litet fönsterlöst krypin, sitter sjuksköterskan Carrie Blackwell, 38, med örat tryckt mot telefonen. Medan hon bläddrar i väggkalendern räknar hon upp möjliga datum för patientbesök.

– Det är ett stort beslut, jag förstår, säger hon mjukt till personen i andra änden.

Carrie ser ofta hur rädslan sprider sig bland de patienter som kommer från grannstaterna.

Carrie Blackwell jobbar på abortkliniken.

Trots att aborter är säkra i de flesta fall, kan det ibland uppstå komplikationer. Om en patient till exempel drabbas av kraftiga blödningar, tvekar de ofta att söka akutvård i sin hemstat. I sådana situationer ger Carrie ett råd – en vit lögn.

– Vi rekommenderar att de berättar att de har fått ett missfall och undviker att nämna abortpillren. Jag har sett patienter som ärligt har redogjort för sin situation på sjukhuset och blivit behandlade som skit. Därför säger jag: om du inte känner läkaren, håll det för dig själv.

Även om kvinnorna i sig kanske inte blir åtalade, riskerar de att pressas på information om vem som hjälpt dem att genomföra aborten i en annan delstat. Varifrån fick du egentligen de här tabletterna?

I Tennessee antogs exempelvis en lag där vuxna kan åtalas för att hjälpa minderåriga göra abort utan föräldrarnas tillstånd.

Karolina tystnar en sekund.

– Jag pratar sällan om de fall som verkligen berör, för det handlar oftast om extrema fall. Som den 15-åring som blivit våldtagen av sin pappa, som jag hade för några veckor sedan.

– Jag anser att det förminskar den mamma som har tre barn och vet att hon inte har råd med ett fjärde. Hennes skäl är lika giltiga som dem som handlar om våldtäkt eller livshotande situationer.

På väggen sitter flera tackbrev från patienter som fått hjälp när deras delstat sa nej. De håller henne flytande.

Intill dinglar ett tarotkort med ordet ”Styrka”.

Efter alla juridiska strider och hoten från demonstranter som sprider bilder av henne på nätet, vågar hon aldrig ta samma väg hem.

Och inom kort, ett presidentval. Som kan rita om kartan i Bristol igen.

– Det här jobbet kan verkligen vara påfrestande. Vi får höra de mest fruktansvärda berättelserna från kvinnor, och i längden tar det på krafterna.

Hon suckar.

– Vissa dagar här känner jag bara ”I’m done”.

LÄS VIDARE

Publisert:

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktör: Love Isakson Svensén, Frida Westergård och Fred Balke
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Karin Schmidt, Martin Schori och Magnus Herbertsson
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET