Dansk kan kamma hem Nobelpris

avTT

1 av 2 | Foto: Robin Haldert/TT
Nästa vecka tillkännages vilka som får årets Nobelpris. Förutom en diger prissumma får varje pristagare också en medalj i massivt 18 karats guld. Arkivbild.

I år kan det bli en dansk som får årets Nobelpris i kemi – och i fysik kan kvantkryptering komma att prisas. Åtminstone om man ska tro analysföretaget Clarivate Analytics som "gissar" på Nobelpristagarna genom att försöka mäta forskarnas vetenskapliga betydelse.

Nästa vecka är det dags – igen. Då offentliggörs årets Nobelpristagare. Först ut är de tre naturvetenskapliga kategorierna, varefter de båda litteraturpristagarna tillkännages på torsdag. Dels för i år, dels för förra året då inget litteraturpris delades ut på grund av skandalerna inom Svenska Akademien. På fredag är det så dags för fredspristagaren, följd av tillkännagivandet nästa måndag av vem som får "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne".

Som vanligt spekuleras det om vem eller vilka som kan tänkas få "det finaste priset av dem alla". Kring litteraturpriset är gissningarna som vanligt i full gång på olika bettingsajter. På Unibet, till exempel, går att läsa att den kanadensiska författarinnan Anne Carson ger fem gånger pengarna. Den amerikanske fantasyförfattaren George R R Martin, som ligger bakom bokserien "Sagan om is och eld" som tv-serien "Game of Thrones" bygger på, ger hela 250 gånger satsat belopp.

Eventuella gissningar kring de naturvetenskapliga priserna, däremot, är mindre publika. Först ut bland dessa är fysiologi eller medicin, som av tradition alltid tillkännages den första måndagen i oktober. Förra året gick detta till James Allison, USA, och Tasuku Honjo, Japan, för deras forskning om immunterapi mot cancersjukdomar.

Möjliga kandidater

I år kan det bli Hans Clevers vid Universiteit Utrecht i Nederländerna som får medicinpriset, för att ha upptäckt en viktig signalväg, kallad Wnt, i cancerceller och stamceller. Två andra möjliga kandidater är de båda amerikanska forskarna John Kappler och Philippa Marrack för deras banbrytande insatser för att förstå mekanismerna bakom autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, SLE och Guillain-Barrés syndrom.

Det tror i alla fall Clarivate Analytics. Detta analysföretag spekulerar varje år om möjliga pristagare genom att utgå från antalet vetenskapliga hänvisningar.

En vetenskaplig artikel refererar nämligen nästan alltid till tidigare utförd forskning. Ett slående undantag från detta sägs vara vissa av Albert Einsteins arbeten som inte ska ha innehållit några hänvisningar alls, eftersom hans forskning var så banbrytande.

Tanken är att ju fler sådana omnämnanden en artikel har, desto större betydelse kan forskningen anses ha haft. Detta är naturligtvis långtifrån en skottsäker metod för att lista ut blivande Nobelpristagare, vilket Clarivate Analytics är mycket väl medvetet om, men den ger åtminstone ett hum om vilka forskare som har haft ett stort inflytande inom sina respektive fält.

Möjlig dansk

De senaste årtiondena har mängden producerad forskning vuxit explosionsartat. Sedan 1970 har i runda slängar 47 miljoner vetenskapliga artiklar publicerats. Av dessa har dock bara 18 700 eller 0,4 procent hänvisats till fler än 1 000 gånger, och bara 4 900 (0,1 procent) av dem fler än 2 000 gånger.

Bland dessa har alltså Clarivate Analytics vaskat fram ett antal möjliga pristagare. I fysik kastar företaget upp bland andra Artur Ekert vid Oxford University i Storbritannien, för hans arbete med informationsteknologi, däribland kvantkryptering. Ett annat namn är Tony Heinz vid Stanford University för hans bidrag till förståelsen om hur nanomaterial, som grafen och kolnanotuber, fungerar.

Som möjliga kemipristagare nämner Clarivate Analytics dansken Morten Meldal och tysken Rolf Huisgen för deras forskning inom syntetisk organkemi. Deras arbeten har resulterat i metoder för att skapa en mängd nya, användbara ämnen. Nästa vecka får vi veta.

ARTIKELN HANDLAR OM