Nu börjar arbetet med ESS hjärta

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Vakuumtanken som är en central del av ESS målstation har anlänt från Spanien till Lund. Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare för ESS monolitsystem, har gått upp mitt i natten för att följa transportens sista etapp.

Bygget av forskningsanläggningen ESS utanför Lund har nått ett viktigt delmål. Nu finns en 45 ton tung vakuumtank från Spanien på plats och arbetet med att bygga ESS hjärta, målstationen, kan ta fart.

– Detta är så spännande, säger projektledare Sara Ghatnekar Nilsson, som stigit upp mitt i natten för att kunna följa den sista etappen av vakuumtankens resa från Bilbao i Spanien till Lund.

Frakten har tagit tolv dagar, först till sjöss och sedan sista biten på två lastbilar från hamnen i Malmö till Lund. Under en motorvägsviadukt var det bara fem centimeters marginal på höjden när lastbilarna skulle passera.

Sara Ghatnekar Nilssons jobb handlar om att förena det stora med det lilla. Tanken väger 45 ton och samtidigt krävs en precision på mindre än millimetern när den sätts på plats.

– Vi rör oss från den här jätteskalan till att vi ska positionera den med en sådan enorm noggrannhet – det är häftigt, säger hon.

Nära ljusets hastighet

Sakta, sakta backas tanken in i målstationbyggnadens leveranshall. Uppe i hallens tak väntar en nybyggd, gul lyftkran redo att flytta tanken vidare ner i ett djupt hål längre in i byggnaden.

Inuti ståltanken ska så småningom ett målhjul av volfram rotera. Hit in ska protoner skickas med en hastighet som är nära ljusets och när protonerna når volframhjulet sker det som kallas spallation – neutroner bildas och går vidare ut till vetenskapliga instrument, där olika material kan undersökas med neutronernas hjälp.

– Det här är unikt. Det de har byggt har aldrig gjorts tidigare, konstaterar ESS-chefen John Womersley, som berömmer det spanska ingenjörsarbetet.

Vakuumtankar finns förstås på många håll i världen, men här handlar det om en vakuumtank med hål i sidorna, som släpper ut neutronströmmarna till de olika vetenskapliga instrumenten, inflikar Sara Ghatnekar Nilsson.

Pandemin försenar

ESS kostar 1,8 miljarder euro att bygga (räknat i 2013 års prisnivå) och de 13 europeiska medlemsländerna bidrar genom att leverera olika delar. Samtidigt som det är en styrka har det gjort ESS sårbart för pandemins effekter.

I vissa delmoment har det blivit två till sex månaders försening, berättar John Womersley. Planen är att anläggningen ändå ska kunna tas i bruk i slutet av 2023.

– Vi ska göra vårt bästa för att minimera förseningen och vi arbetar hårt för att kunna klara 2023, men det beror på vad som händer under det kommande året, för pandemin är ju inte över ännu, säger han.

Rättat i tidigare version: Vakuumtanken rymmer inte hela målstationen utan är en del av målstationen.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN