Nordmakedonsk debutant i Nato

avTT

1 av 2 | Foto: Thanassis Stavrakis/AP
Nordmakedoniens försvarsminister Radmila Sekerinska deltar i veckans Natomöte i Bryssel. Arkivfoto.

Skyltarna ändras vid gränsen mot Grekland och när Natoländernas försvarsministrar samlas i Bryssel står en rödgul flagga i centrum.

Nu finns Nordmakedonien på riktigt, inte bara som en politisk uppgörelse.

Glädjen och stoltheten var tydlig när försvarsminister Radmila Sekerinska vandrade runt och skakade hand med sina kollegor inne på Natohögkvarteret i Bryssel.

Än så länge är hon visserligen bara "inbjuden gäst". Formellt dröjer det sannolikt till nästa år innan Nordmakedonien blir full medlem i militäralliansen. Men för landet och dess nya namn är det ändå en historisk debut.

– Det är en ära och ett privilegium för mig och mitt land. Det är ett bevis på att politiskt mod betalar sig och att förändring är möjlig – till och med på Balkan. Vi har visat att vi kan hitta rätt lösning och det här är vår betalning, sade Sekerinska när hon togs emot av Natobasen Jens Stoltenberg.

Samtidigt kablades bilder ut från gränsen till Grekland där nya skyltar nu välkomnar resande till Nordmakedonien. Den formella namnändringen har nu även meddelats till FN.

Kärnvapen

Inne på Natomötet placerades Sekerinska bredvid en annan mötesdebutant, USA:s än så länge bara tillförordnade nye försvarsminister Patrick Shanahan.

På agendan stod framför allt konsekvenserna av att både USA och Ryssland meddelat att man hoppar av INF-avtalet om nedrustning av medeldistansrobotar. Försvarsministrarna ska diskutera hur Nato ska svara på den ryska utvecklingen och utplaceringen av nya robotar.

– Vad jag kan säga är att vårt svar kommer att vara enat, väl avvägt och defensivt, för vi vill inte ha någon ny kapprustning. Och vi har inga planer på att placera ut nya landbaserade kärnvapen i Europa, sade generalsekreterare Stoltenberg på onsdagsmorgonen.

Budgetprat

På Natomötet görs även en ny genomgång av hur mycket Natoländerna lägger på sina försvar. Militäralliansens mål är att alla ska lägga motsvarande två procent av sin BNP – något som dock bara ett fåtal länder når upp i.

Jens Stoltenberg tycker dock att utvecklingen går i rätt riktning.

– Alla medlemsländer har nu slutat skära ned och ökar i stället sina försvarsinvesteringar, konstaterade Stoltenberg på en presskonferens i tisdags.

ARTIKELN HANDLAR OM