Sambon pressad av tyskans advokat

NYHETER

Följ rättegången här – aftonbladet.se:s Robert Triches är på plats och bevakar direkt

KÖPING. Den mordåtalade tyska kvinnans advokat gick hårt åt Emma Jangestigs sambo när Arboga-rättegången återupptogs på måndagen.

Bland annat fick han frågan om han uppfattat sig själv som förhörsledare när han antecknat allt Emma sagt efter uppvaknandet.

Foto: Efter att polisen ansett att det finns risk att den åtalade kvinnan skulle angripas upprättades extra säkerhetskontroller utanför rättssalen.

13.02 Tyskans försvarsadvokat Per-Ingvar Ekblad börjar med att ställa frågor till Emmas sambo.

Du sa i förhör att Emma ej var vid medvetande, ej kontaktbar och täckt med blod när du hittade henne? Kommer du ihåg det, undrar Ekblad.

– Jag minns inte precis men det kan jag ha sagt.

Du sa också till larmoperatören att hon inte var kontaktbar, sa du så?

– Ja, jag menade att hon inte kunde prata, hon reagerade inte från början när jag tilltalade henne. Däremot reagerade hon genom att öppna ögat. Att jag sa så i första delen, var att hon inte var vid medvetande, så att säga reagerar på röster och tal. Jag uppfattade som så att hon reagerade på min röst, svarar sambon i lugn och avslappnad ton.

Den åtalade kvinnan, för dagen klädd i svart kofta, antecknar på ett block framför sig.

Du har sagt att hon ser på dig fast inte ser dig, är det riktigt, undrar Ekblad sedan.

– Ja, det stämmer. Jag vill förklara det lite grann. Hon tittar på mig, hon öppnar ena ögat. Det är alldeles blodsprängt, stirrandes. Hon tittade på mig, men om hon såg mig och registrerade mig, det vet inte jag. Det är det jag menar.

”Kan absolut inte släppa mig”

13.07 Har XX någonsin uppträtt hotfullt mot dig, har hon visat tecken på svartsjuka?

– Hon har aldrig uppträtt hotfullt mot mig. Däremot har jag fått uppfattningen att hon absolut inte kan släppa mig. Den uppfattningen har jag främst fått efter händelsen. Visserligen anade jag det av breven och sms:n, men när jag fick veta att hon varit i Arboga flera gånger insåg jag hur allvarlig situationen var.

Du har sagt: ”NN anser inte att det finns någon hotbild från XX”. Det är citerat i förhör med dig.

– Ja. När inte Sveriges ledande experter kan tro att den här personen har gjort det här, så hur kan jag det? Polisen bad mig dessutom att berätta hur jag uppfattade henne under den tiden jag träffade henne.

13.10 – Jag kände inget hot innan jag fick veta att hon inte hade släppt mig helt, tillägger sambon.

Du har haft kontakt med Emma under den tid hon var på sjukhus och det skyddade boendet. Och du för dagboksanteckningar, men vad var avsikten med det? undrar Ekblad.

– Avsikten var att hjälpa utredningen och att kolla så att Emma berättade allt för polisen.

Vad skulle du anteckna?

– Allt.

Allt?

– Ja, allt.

Vad skulle sedan hända med anteckningarna?

– Jag skulle lämna dem till polisen?

– Ja.

Fick du någon instruktion om hur du skulle göra?

– Jag antecknade. Det enda som poliserna instruerade mig i var att de sa till mig att "fortsätt för anteckningar". Jag har även antecknat saker som inte var av betydelse.

Var du dygnet runt på sjukhuset?

– Ja, mer eller mindre.

Och på det skyddade boendet?

– Ja, dygnet runt.

13.14 Har fler personer fått instruktion att föra anteckningar?

– Inte vad jag vet.

I en anteckning från 10 april skriver du ”Ju mer vi pratar om det ju mer får jag en känsla att att någon har kommit in till oss och att det hände i hallen”?

– Det är Emmas ord. Jag skrev ner vad hon sa. Om hon upplevt att vi pratade tillsammans får stå för henne. Jag upplevde att hon pratade och jag skrev ner det.

Mellan den 13.e och 20:e april görs inga anteckningar. Varför inte?

– Emmas tankar utvecklades inte under den tiden.

Är det din uppfattning?

– Ja, hon var kvar i det som hon sa den 13:e april.

Det är den tolkning som du gör?

– Ja.

Men vad var det för instruktioner du hade fått av polisen?

– Jag skulle skriva ner allting.

Jag ifrågasätter inte dina goda ambitioner, men kanske din förmåga att klara av det, säger advokaten.

”Upprörande att polisen inte frågat”

13.21 Ekblad frågar om ett resonemang om en ”tidigare relation” som sambon har haft och som Emma berättar om i polisförhör.

Hon berättar om ett samtal ni har haft?

– Om vi verkligen har pratat om just den där delen... Hon har pratat och jag har antecknat. Eller så har hon pratat och jag har försökt få henne att tänka mera.

Vad innebär det?

– Genom att säga: Hur var det mer då, hur var det sen då?

Har du uppfattat dig själv som någon slags förhörsledare? Jag frågar rakt på sak.

– Nej.

Min spontana reaktion är att det är upprörande att polisen inte frågat utan låtit dig göra det, säger Ekblad.

– Det får stå för försvaret, svarar sambon.

13.29 Du har också ”varit med på alla Emmas tankar”?

– Ja, det gäller även alla saker som finns runtomkring.

”När Emma berättade för NN sade NN att det var hon tvungen att berätta för polisen direkt”, läser advokaten ur ett förhör med Emma.

– Ja, de gånger jag har gjort det så har jag sagt ”gå ner och prata med polisen”.

I förhören har det varit väldigt mycket prat om den där tyskan, håller du med mig? undrar advokaten.

– Ja, Emma har pratat väldigt mycket om XX, svarar sambon.

Har du kommit med någon teori om vad personen ska ha sagt till Emma?

– Inte vad jag minns.

Men det står i förhör att "NN sa till Emma att hon kanske sa att NN inte skulle komma hem än...”

– Ja...

13.35 Vad är Flashback för något?

– Det är ett forum där jag har varit och läst, svarar sambon på fråga.

Har du gjort egna inlägg också?

– Ja, om spekulationer som varit helt åt helsike, till exempel vad jag gjorde den 17:e mars.

Risken är väl att man möter ganska många omdömeslösa personer på de där forumen?

– Det kan man göra.

Och du har en bilddagbok.

– Ja.

Och jag har bett att få ut bilderna, men jag fick svaret att du hade raderat bilderna?

– Ja, jag fick många kommentarer kring bilderna som inte var så där väldigt trevliga.

Hur länge sedan är detta?

– Det är bara några veckor sedan.

Men var det så lämpligt med tanke på målet?

– Jag har även stängt min blogg, gjort den lösenordsskyddad på grund av kommentarer och försökt få polisen att stänga ner min mejl som har blivit hackad just av människor på Flashback. Och var det så lämpligt...? ja, i det här läget så talade jag med polisen och de har mina bilder, både på skiva och på den beslagtagna datorn.

– Jaha. Så polisen har de bilderna. Det var ju bra att få veta det. Vem har tagit bilderna? Fanns det bilder på XX?

– Ja, bilder tagna av mig.

Har du haft bilder på Facebook som berör XX?

– Jag är inte säker. Jag måste nog kolla det i sådana fall, men... nej, det finns inga bilder på XX på min Facebook.

Sambon: Tyskan var inne på min blogg 200 gånger

13.40 Det skulle ha visats ett fotografi för Emma på sjukhuset. Vad var det för fotografi?

– Det vet inte jag.

Det finns en uppgift från dig att Emmas föräldrar ska ha visat ett fotografi på en kvinna som Emma pratade om på sjukhuset?

– Jag har sett ett kort på ... (en kvinnas namn). Om hennes föräldrar visat kortet för Emma får du fråga dem om.

Sedan fråga advokaten om sambons och Emmas bilddagböcker och medlemskap i Facebook, och Familjeliv.

– Där diskuterar man familjefrågor väldigt mycket.

Vilka kan ta del av det? Ser man om det är du som skrivit?

– På Familjeliv skrev jag in mig som anonym användare, ja.

Advokaten undrar också över NN:s blogg.

Men är det inte stor risk att andra människor får ta del av privat information om dig?

– Jo, visst är det så. Men det känns inte obehagligt. Inte förrän efter jag fick veta att tyskan varit inne på min blogg 200 gånger, alltså två gånger per dag.

Så det gör dig ingenting att lägga ut massa privata uppgifter som vem som helst kan se?

– Nej, inte ett dugg. Vi har vänner runt om i Sverige som vi vill ska ta del av uppgifter om vårt liv.

13.45 Åklagare Johan Fahlander frågar vad som krävs för att bli med i bilddagboken.

– Ingenting. Man uppger bara ett namn och registrerar sig.

Nicklas Jangestigs advokat Kari Skönebrant:

– Hur kan du veta att XX varit inne på hans blogg så många gånger?

– Det har jag inte själv kunnat konstatera.

Det är en slutsats du själva har dragit?

– Jag kan inte själv säga att just XX har varit inne på min blogg, utan det har jag hört från polisen och från medierna.

ARTIKELN HANDLAR OM