”Vi måste hitta nya allierade om britterna lämnar EU”

NYHETER

Nya EU-ministern om konsekvenserna för Sverige om britterna går ur unionen

1 av 4

Bara dagar kvar tills britterna kanske röstar sig ut ur EU.

Det skulle få stora konsekvenser för Sverige.

– Det vore väldigt, väldigt negativt, säger EU-minister Ann Linde.

Ann Linde har knappt hunnit bli varm i kläderna som EU-minister men kan redan nästa vecka bli tvungen att hantera ett eventuellt brittiskt nej till fortsatt medlemskap i EU.

Vilka blir konsekvenserna för Sverige om britterna röstar ut Storbritannien ur EU?

– Den ekonomiska situationen blir mycket osäker, marknaderna kommer att reagera negativt och det vet ju alla att osäkerhet stör. Ungefär 1 000 svenska företag finns i Storbritannien, tre av de fyra storbankerna har kontor där och 100 000 svenskar bor i landet. De berörs direkt.

– Dessutom tappar vi vår viktigaste allierade i EU, vi röstar som dem i nära 90 procent av alla omröstningar. Vi får alltså mindre chans att få igenom de frågor som vi tycker är viktiga.

Hur orolig du för att de kommer att lämna?

– Jag är ganska orolig. Nejsidan har slutat använda ekonomiska argument och övergått till invandringsfrågan samtidigt som David Cameron gjort debatter som inte gått så bra. Det har gett dem som vill gå ur skjuts.

Om det skulle bli nej till EU, hur ser den svenska planen ut?

– Vi kommer att se till att hitta andra allierade mer aktivt än vi gör nu. Vi måste se till att det inte får några större effekter för våra företag.

– Men risken är att hela EU får en annan balans som vi inte tycker är så bra om Storbritannien går ur. Att det styr mer mot federalism och protektionism. Det är skandalöst att Cameron spelar med hela EU:s framtid för att lösa ett inrikespolitiskt problem.

Har EU en plan?

– Nej, det finns ingen plan B, i alla fall inte enligt Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Storbritannien är bromsklossen mot att alla EU-länder ska ha euro som valuta. Ökar risken att vi, som till skillnad från britterna inte har ett formellt undantag från euron, att vi på sikt tvingas byta valuta om de inte längre är med i unionen?

– Nej, det tror jag inte. Men det bästa vore ju att britterna röstar för att stanna i EU. Då kommer bestämmelsen som de förhandlade fram i mars om att minska skillnaderna mellan länder med euro och dem som inte har det. Nu har finansministrarna från euroländerna ett förmöte före det vanliga finansministermötet och det finns en tendens att ministrarna gör det inför andra möten också.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström kallar ett brittiskt utträde för en katastrof. Håller du med?

– Inte katastrof, men väldigt, väldigt negativt.

Kan vi i Sverige påverka utgången av folkomröstningen?

– Nej, min erfarenhet är att vi inte gillar att folk kommer hit och talar om hur vi ska rösta, det gäller i Storbritannien också. Det enda vi kunde bidra med är att tala om hur viktiga de är för oss och för vilken riktning EU tar. Men nu är det för nära omröstningen även för det.

Kan valresultatet ge ringar på vattnet?

– Det är ett jättestort bekymmer. Artikel 50, som säger att man kan lämna EU, var en ickefråga tidigare, man tänkte inte på möjligheten. En ny ja- och nejdiskussionen skulle förlama samarbetet.

Formuleringen i EU-fördragets portalparagraf ”en allt fastare sammanslutning” är stor i den brittiska debatten. Vad tycker du om den?

– Den spelar inte någon stor roll, det är något man kastar in i högtidstal.

Det finns en alltmer utbredd skepsis mot EU i medlemsländerna. Hur ska den hanteras?

– EU måste visa att det kan lösa kriser. Ett riktig dåligt exempel är flyktingkrisen, det fattades en massa beslut men alla struntade i dem och gjorde som de själva ville. Häromdagen kom dock EU-kommissionen med ett konkret program för hur den ska hanteras  med allt från döden på havet till investeringsprogram i länder som flyktingarna kommer ifrån. Det är välkommet.

EU-kommissionens vice ordförande efterlyser måste bli en ordentlig debatt om EU:s framtid efter britternas omröstning. Han vill att den blir konkret och inte handlar om fluff-fluff som mer eller mindre federalism. Vad säger du?

– Det tror jag är nödvändigt. I Storbritannien fördes ingen diskussion om vad medlemskapet betyder. Det Frans Timmermans också sagt är att vi måste prioritera vad EU ska syssla med. Dessutom, tror jag, att människor måste involveras tidigare i besluten.

I dag har många företag sina högkvarter i London. Handelskammaren tycker att Sverige ska börja uppvakta dem för att lobba för en flytt till Sverige, om det blir nej i folkomröstningen. Vad säger du?

– Det är rätt tänkt av handelskammaren, Business Sweden undersökte hur svenska företag tror att ett nej skulle påverka dem. 60 procent trodde det skulle vara negativt för sysselsättning och försäljning. 75 procent trodde det skulle vara negativt för företag i EU.

Storbritannien är den tredje största direktinvesteraren i Sverige. Om de lämnar EU kommer de att minska och det kommer framför allt att drabba Stockholm, säger handelskammaren. Delar du den bedömningen?

– Det finns ingen anledning att ifrågasätta den. De kommer ju sannolikt få betala tull på försäljningen till Storbritannien.

Det gäller också exporten. 6,3 procent av hela exporten och nära 30 procent av försäljningen från Stockholms län går till Storbritannien. Den kommer att minska. Hur allvarligt är det?

– Det är allvarligt. Förutom att betala tull kommer företagen sannolik få producera för nya standards.

ARTIKELN HANDLAR OM