Vassare vapen mot halkan i sikte

Foto: Anders Wiklund/TT
Viveca Wallqvist, forskare på Rise, arbetar med ett forskningsprojekt om halkbekämpning.
Foto: Anders Wiklund/TT
– Det är lite som att baka, säger Viveca Wallqvist, och visar hur de mixar socker, salt och trämjölet lignin för att hitta rätt dunderblandning.
Foto: Anders Wiklund/TT
Viveca Wallqvist visar hur prover analyseras i en särskild maskin.
Foto: Anders Wiklund/TT
Viveca Wallqvist, forskare på Rise

avTT

NYHETER

Vintern har präglats av hala gångbanor och trottoarer och det är inte slut än.

Men hys hopp, fotgängare – nya halkbekämpningsmetoder håller på att forskas fram.

Januari har inte varit någon höjdarmånad ur halksynpunkt. Framför allt inte i de södra delarna av landet.

Snö, tö och snabbt sjunkande temperaturer om vartannat har förvandlat släta trottoarer till knaggliga, superhala isvägar där ingen går säker. Det klagas också en hel del på snörröjning och halkbekämpning. Kommunerna slår ifrån sig – det går inte att snöröja trånga trottoarer effektivt, och saltning fungerar inte heller särskilt bra på gångbanorna.

Men Viveca Wallqvist, forskningsledare på forskningsinstitutet Rise och ledare för flera olika projekt som rör halka, är nya metoder på spåren.

Inte så effektivt

– Vanligt vägsalt är inte så effektivt, förklarar hon, och visar på en burk med rosaaktiga saltkristaller.

Det är det som används mest, även på gångbanor och vägar. Trots att det kan skada både växter och hundtassar, och bara fungerar när det inte är allt för kallt.

Men halka för fotgängare och olika kemikaliers verkan är väldigt dåligt utforskat.

– Om man gör en litteratursökning på ämnet får man nästan inte upp någonting. Det är lite konstigt att det inte forskats på detta tidigare.

Bättre grejer finns

Vägsaltet används för att det är billigt, och för att det funnits så länge. Men det finns mycket effektivare och miljövänligare grejer, förklarar hon.

– På flygplatser används ett ämne som heter kaliumformiat, eller salt av myrsyra. Det är betydligt mer effektivt – flygplanen halkar aldrig. Men det är mycket dyrare, kanske nio gånger så dyrt som vanligt vägsalt.

Myrsyresaltet är inte farligt för miljön, och hennes tester har visat att det fungerar utmärkt även ned till i minus 15 grader. Men allra bäst är det om det blandas upp med andra ingredienser.

– Man har velat halkbekämpa sedan urminnes tider, och då har man tagit vad man har omkring sig. Här är till exempel socker från ett sockerbruk, och här är lignin, som är ett ämne från träd, visar hon.

Olika ämnen har olika egenskaper när det gäller smältförmåga, spridning och hur länge det håller sig kvar på underlaget, berättar hon.

Olika ämnen

Därför har hon och hennes forskningsgrupp undersökt om det går att hitta den optimala antihalklösningen genom att blanda ihop olika komponenter. Trafikverket bekostar projektet, berättar Viveca Wallqvist.

– Vi har systematiskt testat olika blandningar och koncentrationer av myrsyresalt, socker och lignin, och mätt i den här kalorimetern, säger hon och visar på en avancerad maskin där små prover kan analyseras detaljerat utifrån olika egenskaper.

Resultatet är en ny dunderblandning, som hon nu gärna skulle vilja testa i större skala.

– Vi vill se hur det blir när man går på den, och hur den fungerar i praktiken.

Tanken är att lösningen ska appliceras i förväg så att gångbanorna är förbehandlade mot halka, förklarar hon.

– Men snön måste tas bort. Då blir det aldrig sådan här hård is på gångvägarna som vi har nu.

Dyrare för kommuner

Det kommer att finnas bättre sätt än den gamla vanliga koksaltslösningen, konstaterar hon, men det kan bli lite dyrare för kommunerna.

– Även om det är dyrare ämnen per kilo så behöver det inte bli så mycket dyrare per kvadratmeter. Det går åt mindre av det här.

Ändå, samhällsvinsten för att minska halkskadorna hos fotgängarna är enorm, konstaterar Viveca Wallqvist.

– Fallskadorna kostar mellan 22 och 25 miljarder om året enligt MSB:s beräkningar, och en tredjedel av dem sker utomhus. Folk dör av brutna höfter och lårben då de blir liggande. Samtidigt är flygplatserna alldeles rena från halka.

Fast ännu har det inte varit någon större rusning från kommunerna. Några, som Umeå, Luleå och Malmö har dock visat intresse för nya metoder.

– Vi har också träffat några entreprenörer som sköter halkbekämpning åt kommuner, men de säger att de hart svårt att sköta blandning av flera olika ämnen.

Viveca Wallqvist berättar att hon började intressera sig för halka 2014, då det var så extremt halt där hon bodde.

– Jag blev så arg och skrev insändare om halkan. Fast så tänkte jag "men jag är ju kemist, då borde jag kunna forska på det här".

Sedan dess har hon drivit olika projekt, bland annat har hon undersökt sulorna på vinterskor, som visat sig usla i halka. Nu pågår också ett projekt inom programmet InfraSweden2030, som drivs av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, och som går ut på att sköta snöröjningen med hjälp av förarlösa fordon under nätterna.

– Vi håller på att bygga om en sopsaltningsmaskin så att den går att köra på distans, säger Viveca Wallqvist.