Högskolebehörighet ska locka till yrkeslinjer

TT

Publicerad 2018-02-19

Statsminister Stefan Löfven träffar elever under ett besök på Midsommarkransens gymnasium tillsammans med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Regeringen vill locka fler till gymnasiets yrkeslinjer genom att alla linjer måste ge högskolebehörighet.

– Det är ett slag i luften, säger förre utbildningsministern Jan Björklund (L)

Han pekar på att en tredjedel av alla ungdomar misslyckas med att ta gymnasieexamen.

– Att yrkeseleverna ska läsa mer teori är inte lösningen på det problemet, säger Liberalernas ledare Jan Björklund.

Han föreslår i stället kortare yrkesutbildningar genom att man tar tillbaka de tvååriga programmen, och att man inför lärlingsutbildningar.

Den rödgröna regeringen är bekymrad över att allt färre elever väljer gymnasiets yrkeslinje.

En återvändsgränd

Statsminister Stefan Löfven (S) hävdar att nedgången beror på att den förra Alliansregeringen stängde dörren till högskolan genom att avskaffa högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

Han anklagar Alliansen för att "lura in unga i en återvändsgränd".

Läsåret 2007/08 gick drygt 35 procent av alla nybörjarelever på en yrkeslinje. Läsåret 2016/17 hade siffran sjunkit till 23 procent.

– Vi behöver se till att fler ungdomar väljer gymnasiets yrkesprogram, säger Löfven.

Han pekar på att det till exempel råder stor brist på golvläggare, kockar, svetsare och undersköterskor.

Individuellt val

Alla gymnasieelever har i dag rätt att läsa in de kurser i svenska och engelska som ger högskolebehörighet. På yrkesprogrammen måste det dock ske som individuellt val eller som utökat program.

Det kan skapa problem för eleverna, till exempel genom att de måste prioritera bort yrkeskurser eller att scheman krockar.

Nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss att kurser som ger behörighet till högskolan ska ingå i yrkesprogrammen redan från början. Tanken är att det ska upplevas som tryggare för de elever som inte bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet.

De elever som inte är intresserade av att läsa vidare ska dock kunna välja bort de teorietiska kurser som ger högskolebehörighet och få håltimmar i stället. Men det kräver ett aktivt val.

Kan bli tandlöst

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, varnar för att förslaget kan bli tandlöst om det inte ställs krav på ett visst antal undervisningstimmar i de ämnen som ger högskolebehörighet.

– Eleverna måste få tillräckligt med tid för kurserna så att de blir godkända, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, tycker att regeringens förslag är ett "jätteviktigt besked" som kommer att få effekt.

– Ja absolut. Det är tydligt att fler kommer att kunna välja yrkesprogrammen och det drömyrke de har utan att behöva hamna i en återvändsgränd, säger hon.

Följ ämnen i artikeln