Nyheter

Från fruktat mordvapen till älskad kaloribomb

avLinda Hjertén

Semlan – genom historien

1 av 5 | Foto: Foto: Scanpix
”Fest för gom och hjärta” – Jag minns min första semla. Det var som att himlens portar öppnade sig, säger Björn Clarin, ständig sekreterare i Svenska Semleakademin.

Vad har Lee Harvey Oswald och Jacob Johan Anckarström gemensamt med semlan?

De har alla dräpt en statsledare.

Här är historien om bullen som inte bara är ett bakverk – utan ett historiskt dokument av Sverige.

Den 12 februari 1771: Svenske konungen Adolf Fredrik har precis skrivits ut från ett hälsohem och firar hemkomsten med en brakmåltid värdig en monark. Han klämmer i sig böckling, rysk kaviar och hummer. Sedan fortsätter han med ett fat med surkål och kokt kött med rovor och väljer att avsluta måltiden med sin favoritdessert – en hetvägg.

”Driv hetväggen i landsflykt”

Den kvällen avlider den svenske konungen, 60 år gammal, och hans död kommer att skyllas på den semla i varm mjölk som han avslutade sin jättemåltid med. I bulletinen som går ut till svenska folket står att läsa: "Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin."

I dag tror forskare att Adolf Fredrik i själva verket dog av ett slaganfall och inte alls av semlan, men ryktet om bakverkets inblandning i kungens död lever kvar än i dag. Och då, på 1700-talet, startar skalden Johan Gabriel Oxenstierna en mindre häxjakt på den fyllda vetebullen då han högljutt uttrycker att fettisdagen bör förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord.”

”Fest för gom och hjärta”

Men mordanklagelser till trots kunde ingenting stoppa semlans framfart som ett av Sveriges populäraste bakverk. I slutet av 1800-talet slutade semlan vara en dyrgrip enbart för de rikas gommar och blev något som de flesta hade råd med.

I dag, på fettisdagen 2010, är semleätandet lika självklart som sill på midsommar.

– Jag minns min första semla. Det var krigstider och knapert av allt och det var en vanlig vinterdag mitt i veckan. Mamma hade lite pengar över till en semla och jag kommer ihåg lyckokänslan när hon dukade fram en tallrik med varm mjölk och toppade semlan med lite florsocker och kanel. Det var en fest för både gom och hjärta, som att himlens portar öppnade sig, säger Björn Clarin, ständig sekreterare i Svenska Semleakademin som har som uppgift att sprida information om semlan.

Semlan – ett vårtecken

Clarin har inte bara ätit ett oräkneligt antal semlor i semleakademins jakt på Sveriges godaste, han har även studerat bakverkets historia och har sin idé om varför semlan blivit så populär.

– Ett skäl kan vara att den serveras under en kortare tidsrymd. Men jag tror att semlan ses som ett litet vårtecken när den har premiär i kalla och mörka februari. Den har även en trevlig, vänlig och rund smak som de flesta tycker om, säger Clarin.

Trots att semlan har sitt ursprung i antikens Rom och har ätits över stora delar av Europa, är det främst i Sverige, Finland och Norge som traditionen i dag lever kvar. Den har gått från att vara en vetebulle som munkar gömde fläskkött i till att bli en kaloribomb med grädde och mandelmassa.

– Traditionen att äta semlor på just fettisdagen var att det var kvällen innan fastan skulle börja. Fastan varade sedan i 40 dagar fram till påsk. På fettisdagen passade man därför på att äta upp sig inför fastan och då passade semlan med grädden och sockret bra, säger Clarin.

Sista måltiden

På Svenska Semleakademin är man inte förtjust i det man kallar avarter till semlan, som blåbärssemlor eller lakritssemlor. Där vill man att det enda som ska få kallas för semla är den klassiska semlan, gjord på bara de finaste och färskaste råvarorna, med riktig mandelmassa och gärna het mjölk.

Precis som den semla som blev kung Adolf Fredriks sista måltid.

Och där lägger vi locket på.

Några intressanta årtal ur semlans historia:

Antikens Rom: Semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl av finaste slag.

1500-talet: Speciella simlebagare finns nu i Köpenhamn. Hålet i semlan införs. Berättelser sprids om munkar som under fastan gömmer fläskbitar i brödstycken - en föregångare till dagens semla.

1541: I Gustav Vasas bibel kan man läsa om tackoffer bestående av "bakade semlokakor blandade med olio".

1631: Drack Gustav II Adolfs finska soldater "kallskål i stormhatten med semla och vin" efter att ha intagit fästningen Marienberg och staden Würzburg. Källa: Carl Grimbergs "Svenska folkets underbara öden och äventyr".

1679: Semlan är nu etablerad i Stockholm.

1700-talet: Mandeln blir mer allmän. Man stöter eller maler den och blandar den med grädde och semlans inkråm.

1737: Ur ett recept på semlor framgår att s k blårussin, korinter, socker och kanel ingår i degen.

1771: 12 februari detta år dör kung Adolf Fredrik (far till Gustav III) på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg eller semlor ingick. Fettisdagen - eller fläsktisdagen, smörtisdagen, vit-tisdagen - är den första tisdagen efter fastlagssöndagen. Den senare beteckningen kan ha att göra med att man då åt vit mat, dvs mjölkmat. Fettisdagen skulle man festa ordentligt - det var den sista dagen före fastan. Maträtterna påminde om julen med dopp i grytan, fet fläskmat och liknande. Kung Adolf Fredriks middag bestod för övrigt av hetvägg, surkål, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.

1800-talet: Innanmätet kryddas med kummin och pomerans.

1850: Mandelmassan börjar användas i "hvetesimlan", som då serverades "med varm mjölk, stundom med smält smör".

1890: Semlan får den form den har idag.

1930-talet: Den vispade grädden blir allmänt förekommande i semlan. Dagens semla får sin profil.

1950-talet: Jordbruksnämnden mottar en polisrapport om en malmöbagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Man fick vid denna tid dessutom bara baka och sälja semlor på tisdagar.

(Källa: Svenska semleakademin)