Fattigdom

Publicerad:
Uppdaterad:
Caroline Åkerblom 19 år; är inne på sitt första sabbatsår efter studenten och jobbar extra som lite allt möjligt (allt från bartender till receptionist).

I dag bestämde jag mig för att det var dags att städa bland alla mina gamla papper och kollegieblock som låg kvar från skoltiden. Instoppat i en av mina skrivböcker hittade jag nånting som jag skrev på en fysiklektion för inte så länge sen. Något jag skrev då hela mitt liv kändes så otroligt meningslöst och alla omkring mig bara verkade hopplösa.

Skrivet den 8 mars 2007:

Allt verkar så onödigt, så oväsentligt. Vem bryr sig om resistorer och växelströmmar när det finns människor i världen som inte har mat för dagen. Vem bryr sig om Newtons lagar och jordens dragningskraft när det finns människor där ute som inte har tak över huvudet. Det känns så meningslöst att sitta här och febrilt försöka förstå vad E=mc2 betyder när det ändå inte kommer göra nån skillnad.

Jag sitter här och oroar mig över min försenade fysikläxa när det finns 3-åringar där ute som dör i AIDS. Mina kompisar sitter och klagar över att vi måste läsa 20 sidor Shakespeare när 25 procent av jordens befolkning inte ens kan läsa eller skriva.

Man tycker att vi borde ha kommit tillräckligt långt i dagens samhälle för att kunna ta hand om våra egna. Men nej; 1/3 av jordens befolkning lever fortfarande i fattigdom och jag känner ingen som gör ett dugg för att hjälpa dem.

En kille som jag diskuterade det här med hävdade att det handlar om Darwins teori, "Survival of the Fittest", och ansåg att de som är starka nog att klara sig, de klarar sig och resten... Ja, vad kan man göra?

Men ska jag då, som råkade ha turen att födas in i ett rikt land, bara strunta i alla andra i den här världen. Är det min rättighet att bara behöva tänka på mig själv och min egen lycka för att jag bor i ett land som Sverige. Vad har de barn som föds in i fattigdom gjort för att förtjäna ett liv som deras? Vad har jag gjort för att förtjäna mitt?

Det är på tiden att vi börjar ta lite ansvar och gör nånting istället för att bara gå runt och låtsas att det regnar. Det går inte längre att förneka att det vi gör påverkar och nu är tiden att börja påverka. FN är mitt upp i det så kallade millennieprojektet och minsta lilla kan hjälpa dem nå sitt mål; hjälpa oss nå vårt. Så gör din röst hörd, donera pengar, handla rättvisemärkt eller ge dig ut i världen och hjälp till; gör något för att bidra i kampen om en bättre värld.

Caroline Åkerblom

Publicerad: