Nu ska EU skaffa drönare

1 av 2 | Foto: Anders Fogh Rasmussen.
NYHETER

BRYSSEL. Först sade Natos generalsekreterare att EU borde skaffa sig drönare.

Sedan sade EU:s premiärministrar lydigt att självfallet borde vi skaffa oss drönare.

– Det betyder att vi kan sätta upp oss i gemensamma utvecklingsprojekt, säger Fredrik Reinfeldt.

Strax före midnatt avslutades den första dagen av EU:s toppmöte där Fredrik Reinfeldt diskuterat bland annat försvarsfrågor med sina 27 kolleger i de andra EU-länderna.

Det var första gången som EU:s toppmöte, eller Europeiska rådet som det egentligen heter, diskuterat försvarsfrågor sedan 2008. Sedan dess har de varit fullt upptagna av den ekonomiska krisen.

Men kombinationen av ökande globala, snabbfotade hot och kraftigt nedskurna försvarsbudgetar i många länder har gjort att frågan åter letat sig in på dagordningen.

För första gången var Natochefen inbjuden in till ett toppmöte. Anders Fogh Rasmussen, dansken som är Natos generalsekreterare, utnyttjade tillfället till att mana EU att spänna sina militära muskler.

– Om inte EU spelar en större roll kommer andra att fylla tomrummet, sade han utan att gå närmare in på vilka mörka krafter det handlade om.

Toppmötet olydigt på en punkt

Dessutom pekade han ut tre områden där EU måste bli betydligt bättre för att kunna delta i internationella operationer.

 Utveckla drönare (obemannade luftfarkoster) för övervakning.

 Lufttankning av flygplan.

 Flyg för tunga transporter av manskap och utrustning.

Som av en händelse dröjde det inte mer än några timmar innan de 28 regeringscheferna hade kommit fram till följande:

 Utveckla drönare med siktet inställt på tiden efter 2020 och en samarbetsorganisation för de länder som äger och flyger drönarna.

 Utveckla lufttankning av flygplan. Det var ett problem under den Natoledda insatsen i Libyen 2011 som Sverige deltog i.

Men på den tredje punkten var toppmötet lite olydigt. Premiärministrarna tycker att det funkar ganska bra med snabba transporter av personal och material till krishärdar. I stället vill de satsa på nästa generations satellitkommunikation. Även det var ett problem i Libyen.

Dessutom vill de att EU gemensamt blir bättre på att bekämpa cyberattacker.

– För Sverige betyder det att man inom ramen för försvarsbyrån EDA:s verksamhet kan sätta upp sig i gemensamma utvecklingsprojekt, säger Fredrik Reinfeldt.

Kalla handen – fast trevligt

Vissa skulle nog säga att det är en orättvist, till och med missvisande att säga att när Anders Fogh Rasmussen talar så lyder EU, där de flesta är medlemmar även i Nato.

Det finns redan långt gångna planer på att samarbeta mera inom de fyra områdena som statsministrarna pekade ut.

Men planerna har aldrig tidigare varit uppe på premiärministernivå. Det ger frågan betydligt större tyngd och understryker att nu måste det hända något.

Inför mötet hade Frankrikes president François Hollande krävt pengar till en fond som skulle bekosta militära operationer utanför EU, likt den som Frankrike genomför i Centralafrikanska republiken just nu.

Det blev kalla handen. Fast trevligt uttryckt.

Försvaret är fortfarande en nationell fråga, inte en som kan beslutas på EU-nivå. EU kan samordna men beslut om deltagande fattas av det enskilda medlemslandet.