Kemipriset går i år till amerikanen Roger Kornberg

NYHETER

Livsviktig process i arvsanlagen kartlagd

Årets nobelpristagare i kemi är amerikanen Roger D. Kornberg

Det meddelade Kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare Gunnar Öquist på en presskonferens idag.

Han får priset för sin forskning i arvsanlagens informationssystem.

Roger Kornberg har tidigare varit med om nobelfestligheterna i Stockholm.

Då var han tolv år gammal och hans pappa fick medicinpriset.

De senaste tio åren har det, frånsett ett år,1999, oftast varit tre personer som delat priset.

Men Roger Kornberg som är verksam vid Stanford University i Kalifornien i USA får det ensam.

Motiveringen i korthet lyder:"för hans studier av den molekylära grunden för eukaryot transkription", ganska svår att förstå för en lekman.

Kopior av arvsanlagen

Kornbergs forskning handlar om arvsanlagens kopieringsprocess.

Informationen som finns lagrad i arvsanlagen måste hela tiden föras ut i cellerna för att kroppen ska kunna skapa nya proteiner, organismens byggstenar.

För att föra ut informationen måste kroppen först göra en kopia av respektive arvsanlag, en transkription.

Om inte kopiorna med information förs ut i organismen så dör den eftersom den inte kan skapa nya beståndsdelar.

Kornberg har hittat sett att följa den här processen på molekylär nivå och det har stor medicinsk betydelse, enligt kommittén som utsett honom till pristagare.

Läs också

De fick priset tidigare i veckan

De tio senaste årens kemipristagare

Den ende som fått hela priset ensam de senaste tio åren är Ahmed Zewail, egyptier men då verksam i USA. Han fick det 1999 för sina undersökningar med hjälp av laserljus om hur snabbt grundläggande kemiska reaktioner sker.

Tre kvinnor har fått kemipriset under årens lopp. 1911 fick Marie Curie det för andra gången.1935 fick hennes dotter,Irène Joliot-Curie, priset.1964 gick det till Dorothy Crowfoot Hodgkin.

Simone Söderhjelm