Mjau – visst katten pratar missen!

Av: Susanna Nygren

Publicerad:
Uppdaterad:

Ny forskning på tamkatters språk

1 av 6

Drömmer du om att kunna prata med din katt? Eller kanske förstå vad ett kort mjau med ett kurr kan betyda? Då ser framtiden ljus ut. Ett forskarteam ska sätta klorna i kattljud och målet är att bena ut vad katterna egentligen försöker säga.

– Vi ska samla ihop kattläten och lyssna på deras satsmelodi. Förhoppningsvis kommer vi hitta likheter, säger Susanne Schötz.

Katten Turbo står på bakbenen och sträcker sig mot Susanne Schötz. Hon har en bit kattgodis i handen. Utan ett ljud börjar Turbo slicka på godiset och tuggar sedan i sig allt.

– Han är så van vid att få godis så det blir inget mjau. Men när forskningen börjar på allvar så blir jag hårdare. Då kommer han få be om det, säger Susanne Schötz, forskare i fonetik, Lunds universitet.

Tillsammans med två andra forskare ska Susanne Schötz studera hur katter låter  – närmare bestämt deras satsmelodi. Forskningen har inletts med ett pilotprojekt där Susanne Schötz egna katter har fått ställa upp. Hon har filmat dem i olika situationer  – när de är hungriga, rädda eller glada.

– Så här i början har jag förstått att det finns en skillnad i deras satsmelodi. När katterna är hungriga och vill ha frukost så går de upp i tonläge på slutet. Precis som vi människor när vi ställer en fråga. Då går vi upp i ton i slutet.

Starkast på slutet

På filmen går katterna Rocky, Turbo och Donna bokstavligen som kring het gröt runt Susannes man som lagar frukost. De ger ifrån sig tydliga mjau som låter starkast på slutet.

Sedan visar Susanne en film där katterna låter helt annorlunda. De är i väntrummet hos veterinären och vem som helst kan höra att de inte är glada. Men Susanne Schötz hör även något annat.

– Lyssnar man noga så kan man höra att satsmelodin går ned på slutet. Det verkar som de säger – släpp ut mig, jag vill inte vara här, säger Susanne Schötz.

Planen är att låta trettio katter från olika delar av landet bidra med sina mjau från olika situationer. Kattägaren får låna en videokamera och spela in kattens läten. Sedan ska forskarna jämföra om katternas satsmelodi liknar varandra.

– Det verkar som om katten kan styra graden av angelägenhet med hjälp av sin satsmelodi. Det är bland annat det vi ska titta på i vår forskning.

Register med tolkade läten

Forskarna ska skapa ett register med kattläten som är tolkade. Förhoppningen är att både kattälskare och veterinärer eller andra som arbetar med katter ska kunna använda registret för att förstå dem bättre.

– Det kan exempel vara en situation där ett äldreboende har skaffat en ny terapikatt. Katten jamar mycket och personalen är osäker på om den är stressad eller bara ber om att få gå ut. Då skulle de kunna gå in i vårt register och lyssna vad som utmärker satsmelodin hos en stressad katt.

Susanne Schötz hoppas att forskningen ska ge andra goda bieffekter. Som att ta reda på vilket tonläge hos människan katter föredrar. Eller om katter har olika dialekter. Vilket tycks vara fallet.

– Efter en föreläsning där jag hade visat några filmer med mina katter kom en tjej fram och ville prata. Hon sa att hennes katter inte alls lät så. Och hon funderade på om det kanske var för att hon brukade prata japanska med dem.

Publicerad: