Fackbasen: Vi kan få se inställda lektioner

Av: Anette Holmqvist

Publicerad:
Uppdaterad:
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Foto: Peter Jönsson/pressbild
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det skulle bli mindre klasser och legitimerade lärare.

Men i spåren av flyktingkrisen väntas det bli precis tvärtom, visar Aftonbladets enkät.

– Om inte mer görs kommer vi sannolikt se fler obehöriga lärare, större klasser, inställda lektioner och ökad arbetsbelastning för lärarna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Några av de senaste årens mest uppmärksammade skolreformer, som Jan Björklunds införande av legitimation 2011 för behöriga lärare och Gustav Fridolins löfte från i fjol om fler lärare och mindre klasser i yngre årskurser, riskerar att bli ett luftslott, att döma av Aftonbladets enkät till Sveriges kommuner.

Många av de kommuner som svarat vittnar om att klasserna kommer att bli större till följd av en den stora andelen nyanlända elever – i kombination med akut lärarbrist och svårigheter att få fram tillräckligt många skollokaler. Samtidigt har det fria skolvalet, som infördes av den borgerliga regeringen 1992, i praktiken frusit inne i många kommuner där man bussar elever för ökad integration och till lediga skollokaler.

Lärarfacken oroas av signalerna från landets kommuner och menar därför att det nu krävs kraftfulla insatser för att man ska få bukt med utmaningarna.

– Inom tre år ska 90 000 lärare rekryteras – det är den enskilt största utmaningen för svensk skola och den måste lösas om Sverige ska kunna vända kunskapsutvecklingen, säger Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet.

Hon framhåller samtidigt att lärarbristen inte är en följd av flyktingkrisen utan av att yrket har varit för lågt värderat under lång tid.

Även Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson oroas av larmet från landets kommuner. Han menar att det är viktigt att skolreformerna efterlevs, trots flyktingkrisen.

– Vi har ett ansvar att se till att lyfta skolresultaten i Sverige. Att till exempel höja lärarnas löner och renodla lärarnas arbetsuppgifter kommer få effekter på antalet sökande till lärarutbildningen och höja kompetensen inom lärarkåren. Dessa nödvändiga åtgärder får inte bli några luftslott. Vi får inte kasta oss in i kortsiktiga lösningar som i det långa loppet gör att ännu fler lämnar läraryrket och att allt färre studenter väljer att utbilda sig till lärare, säger han.

Johanna Jaara Åstrand menar att krisen i landets skolor måste hanteras här och nu. På kort sikt handlar det om att stötta upp och ge lärarna möjlighet att koncentrera sig på själva utbildningen, menar hon. Fler administrativa tjänster som lärarassistenter, socialpedagoger och utbyggd elevhälsa, är några exempel.

– Om inte mer görs kommer vi sannolikt se fler obehöriga lärare, större klasser, inställda lektioner och ökad arbetsbelastning för lärarna, säger hon.

Här är några av lärarfackens förslag för åtgärder för skolan

Lärarnas Riksförbund:

• Satsningar för att utbilda fler lärare i svenska som andra språk och lärarlyft för de lärare som undervisar i svenska som andra språk men som inte är behöriga i ämnet.

• Ge fler möjlighet att studera till SFI-lärare över sommaren. Lärosäten, där lärarutbildningen finns i dagsläget, ska kunna erbjuda kurser i svenska som andraspråk över sommaren för att möta de växande behoven.

• Fortbildningsinsatser för lärare som vill lära sig mer om svenska som andra språk, för lärare i svenska som andra språk som vill få spetskompetens om nyanländas lärande och för att alla ämneslärare ska få kompetensen att lära ut ämnesspecifik svenska.

• Distanskurser i svenska som andraspråk. Inte ens hälften av de lärosäten som bedriver lärarutbildningar har i dagsläget examenstillstånd och därmed möjlighet att bedriva kurser i svenska som andraspråk.

Lärarförbundet:

• Sprid ansvaret mellan kommuner och skolor. Fler måste dela på ansvaret för mottagandet av nyanlända elever. Även fristående skolor måste i större utsträckning ta emot nyanlända.

• Inrätta samordningscentraler kring nyanlända elever. Öronmärk medel till kommunerna för att kunna upprätta samordningscentraler kring mottagandet för kartläggning och placering av de nyanlända eleverna.

• Säkerställ att resurser kommer fram. De statliga anslagen för nyanländas skolgång får inte fastna i den kommunala byråkratin. När nyanlända kommer till skolan måste det följa med resurser i form av tid och pengar.

• Ta tillvara nyanlända lärare. Tusentals utbildade lärare som dessutom är flerspråkiga kommer till Sverige. De måste snabbt få en kompletterande utbildning och handledning för att kunna börja undervisa.

Publicerad:

LÄS VIDARE