Svensken i ett helt nytt landskap

avTT

Publicerad:
Foto: TT
Greta Thunberg i FN 2019, flyktingar anländer till Trelleborg november 2015, Drottninggatan i Stockholm efter terrordådet i april 2017, klimatdemonstration i Stockholm 2019, USA:s president Donald Trump, Sverigedemokraterna i Almedalen 2019.

Lynniga världsledare som får oss att tvivla på demokratin och en Gretageneration som anpassar sig och uppoffrar sig för att rädda klimatet.

2010-talet var ett dramatiskt decennium.

2010-talet började optimistiskt. Sverige hade klarat den världsomspännande finanskrisen väl, allt såg bra ut. Men osäkerheten i världen har sipprat in i det svenska samhället och de nationella frågor vi tidigare tyckte var viktigast har fått stå åt sidan för större globala frågor.

Johan Martinsson är föreståndare för SOM-institutet i Göteborg där man i mer än 30 år gjort årliga undersökningar om vad svenskarna tycker i olika frågor. Han säger att bara de senaste 10-15 åren har det hänt mycket som man fortfarande inte vet hur det kommer att påverka oss.

– Tidigare pratade man till exempel inte om klimatförändringar och hur de kan påverka yngre människors syn på demokratin. Det, tillsammans med det ökande antalet flyktingar i både Sverige och världen, är händelser som hänt ganska nyligen och präglar i alla fall alla yngre generationer väldigt starkt politiskt.

– Det är ett helt nytt landskap på ganska kort tid.

Invandring dominerar

En fråga som dominerat 2010-talet är invandringen. Bland annat den arabiska våren 2011 – och inte minst kriget i Syrien – gav upphov till stora flyktingströmmar. Flyktingkrisen 2015 satte stora spår i opinionen och invandringen är fortfarande en av de viktigaste frågorna för svenskarna.

Frågans betydelse speglas inte minst i Sverigedemokraternas framgångar under årtiondet.

– Det är ju uppenbart att Sverigedemokraterna haft exempellösa framgångar. I ett internationellt perspektiv är det remarkabelt att gå till att kunna tävla om att bli det största partiet från att ha varit ett totalt marginaliserat och perifert parti på så kort tid. De kom inte in i riksdagen förrän 2010.

Fereshteh Ahmadi är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och påminner om att det är en utveckling som Sverige inte är ensamt om. Stora delar av världen lever i en tid där vissa grupper – nationella, religiösa och kulturella – känner att deras existens är hotad.

Förändrar beteende

Den andra stora frågan under 2010-talet är klimatet, men den är långt ifrån lika stor som den var i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, då det fattades politiska beslut för att bland annat minska utsläppen. Nu har klimatfrågan blivit viktig även på individnivå och inte bara politiskt. Människor förändrar sitt beteende, engagerar och aktiverar sig, säger Johan Martinsson.

– Man kan samla tusentals till manifestationer, det är ett av de dominerande ämnena i nyhetsrapporteringen. Trots detta har vi ett miljöparti som nästan åker ut ur riksdagen.

Omvärldsanalytikern Sofia Rasmussen, misstänker att frågan inte blivit större politiskt eftersom den för med sig beslut som är obekväma för både industri och privatpersoner. Att den blivit så viktig för människor nu, när det redan gått väldigt långt, tror hon ligger i den mänskliga naturen.

– Det här handlar ju om död och förintelse, det är extremt svårt att ta in. Sent ska syndare vakna. Det är först när krisen är akut och påtaglig som vi börjar handla. Sedan tror jag att Greta Thunberg haft stor påverkan på gemene man.

Sofia Rasmussens företag Rasmussen Analys publicerar varje år Ungdomsfokus, en undersökning genomförd bland ungdomar i åldern 15–29 år.

– Spontant känns det också som en generationsfråga. Gretagenerationen kommer inte att släppa det här. I våra undersökningar hade 80 procent av ungdomarna gjort anpassningar och uppoffringar för klimatets skull.

Oroligt samhälle

2010-talet har också sett terrorbrott på platser vi tidigare ansett vara trygga. Har det senaste årtiondet lett till att oron i samhället ökar? Johan Martinsson säger att det finns en del som tyder på det.

– När man tittar på vilka frågor som är viktiga så har trygghet och säkerhet blivit mycket viktigare för fler. Men när man tittar på vad människor är oroliga för i framtiden, på samhällsnivå inte den personliga, så är en av de starkaste trenderna att allt fler är oroade för demokratins framtid.

Sofia Rasmussen tror att en förklaring ligger i att många demokratier i dag helt enkelt inte verkar speciellt demokratiska.

– Vi lever i en tid av osäkert, lynnigt ledarskap i hela världen. Samtidigt har antalet demokratier ökat. Men det är väldigt olika grader av demokrati och det gör kanske att man blir skeptisk till hela begreppet.

Hon pekar på att det finns en ökande misstro i samhället.

– Dagens unga är jättebra på källkritik. Min tes är att det också leder till ökad misstro och minskad tillit när man inte kan lita på något.

– 2018 frågade vi om de största problemen med demokratin i Ungdomsfokus. Högst upp kom att folk inte är tillräckligt pålästa för att kunna rösta, sedan kom politikerföraktet. Det finns alltså inte bara ett politikerförakt utan också en misstro mot vanligt folk.

Kaotisk värld

Om Johan Martinsson ska sammanfatta 2010-talet så pekar han på att det politiska landskapet i dag är mycket mer flerdimensionellt än vad det var för bara tio år sedan.

– Det finns inte samma tydliga vänster-högerfördelningspolitik. Och det är tydligt att det inte är lika nationellt längre, invandring och klimat är mer globala frågor, som också är svårare. Vi har inte lika mycket kontroll över dem som över arbetslöshet och inflation på 80-talet, de var mer svenska frågor.

När Sofia Rasmussen tittar framåt tror hon att vi kommer att prioritera frågor där vi upplever att vi kan påverka och väljer bort de globala frågorna. I en kaotisk värld kommer också de egna värderingarna att få större betydelse.

– Det har blivit viktigare för unga att vara värderingsstyrda och hitta en inre kompass, för det är ingen som hjälper en med det.

Hon tror att de förändringar som nu pågår i samhållet kommer att hålla i sig och att särskilt klimatfrågan kommer att växa i kraft.

– Jag tror inte att veganismen är en fluga, utan här för att stanna. Och flygskam handlar inte om skam utan om kunskap. Jag tror att stora förändringar kommer att ske, men långsamt.

Publicerad: