Hylte: "Vi ser nyanlända som en tillväxtfaktor"

avTT

Publicerad:
1 av 6 | Foto: Adam Ihse/TT
Kommunens centralort är ett typiskt brukssamhälle som uppstod runt Hylte bruk som grundades 1907. Civilsamhället, med kyrkan och föreningslivet, har ställt upp för att hjälpa de nyanlända in i kommunen.

Hylte i Halland är en av de kommuner i Sverige där andelen utrikesfödda ökat mest de senaste tio åren.

– Vår ingång från dag ett var att se det här som en tillväxtfaktor. Men det är klart är det har varit en påfrestning, säger Per Borg, kommundirektör i Hylte kommun.

Hylte är Hallands enda inlandskommun. Där bor knappt 11 000 invånare, varav 4 000 i centralorten Hyltebruk. Kommunen är mest känd för sitt pappersbruk och sitt volleybollag. I Hylte finns också en småskalig tillverkningsindustri som länge förlitat sig på arbetskraftsinvandring.

Enligt en sammanställning som TT gjort utifrån befolkningsstatistiken tillhör Hylte de kommuner där andelen utrikesfödda ökat mest. På tio år har andelen ökat med 12 procentenheter och 2018 är fler än var fjärde invånare född utanför Sverige.

– Vi hade mist 1 000 invånare under 20 år. Nu ökade vi 1 000 på fyra år. Det är klart det har varit en enorm påfrestning på kommunen som välfärdsbärare. Det är inget snack om det, konstaterar Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande.

Typiskt brukssamhälle

Kommunens centralort är ett typiskt brukssamhälle som uppstod runt Hylte bruk som grundades 1907. Det är ett av världens största tidningspappersbruk. Men 2013 stängde Stora Enso två av de fyra pappersmaskinerna och många fick lämna sina arbeten. Så när flyktingkrisen kom 2015 hade Hylte många tomma lägenheter.

Och där det fanns lägenheter, dit kom det flyktingar. För Hylte har det aldrig varit tal om att bara ta emot de flyktingar som anvisas.

– Anvisningslagen är meningslös för vår del. 2020 ska vi ta emot 5, tror jag det är. Men det är totalt ointressant för det kommer ändå många fler, säger Per Borg.

Och TT:s siffror inkluderar inte asylsökande. Som mest har Hylte haft ytterligare 600 med utländsk bakgrund boende i kommunen.

Utmaning för skolan

Den stora utmaningen under flyktingkrisen blev skolan. För det var många barnfamiljer som kom. Hälften av de nyanlända var under 18 år.

– Före flyktingkrisen hade vi 17 procent elever med utländsk bakgrund i skolan. Nu har vi 41 procent, konstaterar Per Borg.

Det blev en svår uppgift att hantera. Kommunen led av växtvärk, inledningsvis på gränsen till kaos.

– I början var det tufft i verksamheten, innan vi hade lokaler och personal på plats. Sedan har vi ökat på med studiehandledare i modersmål. Vi har barn som talar minst femton språk, säger Ann-Christine Johansson, förvaltningschef för barn och unga.

Nya förutsättningar

Samtidigt skapades nya förutsättningar i kommunen.

– 2015 stod vi med landsbygdsskolor som var halvtomma. Hade vi inte fått den här befolkningsökningen hade vi fått fatta beslut om att lägga ner tre skolor. Nu är alla våra skolor fulla och vi investerar och bygger nytt, säger kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist.

– Vi har ett bättre näringslivsklimat, vi har företagsetableringar. Det har hänt mycket i kommunen och att vi blivit fler invånare har varit förutsättningen för att vi ska kunna göra det.

De så kallade välfärdsmiljarderna blev en ekonomisk injektion, statliga bidrag gav nya förutsättningar. Men nu står kommunen inför nya utmaningar. Ronny Löfquist sitter i den socialdemokratiska partistyrelsen och har nära till statsministerns öra. Men rikspolitiken tycks inte alltid gå i takt med den kommunala vardagen.

– De så kallade välfärdsmiljarderna trappas ner. Min uppfattning är att nedtrappningen borde skett under en längre tid. För allt är inte fixt och färdigt efter fyra, fem år. Det är min kritik. Kommunen hamnar i ett slags ekonomisk baksmälla, konstaterar han.

En framgångsfaktor

Dessutom försvann Arbetsförmedlingen i Hyltebruk när den behövdes som allra mest. Ändå ser kommunstyrelsens ordförande hoppfullt på framtiden.

– Det var tufft att många nyanlända kom på en gång. Men ser vi långsiktigt på det, så lyckas vi bara integrera dem i samhället så kommer det här att vara en framgångsfaktor för Hylte, säger Ronny Löfquist.

Foto: ADAM IHSE / TT
Sanna och Madelaine Löfgren

Sanna och Madelaine Löfgren

– Där jag bor finns det många nyanlända, men det är inga problem. Det blir mycket fokus på de nyanlända, men det är ju inte deras fel.

– Men det har blivit svårare att få jobb. Det känns som det ofta är nyanlända som går före. Det respekterar jag, men det känns som man kommer lite utanför. De drar in på allting, det finns inte pengar.

Foto: Planerad Fotograf
Amna Fiad (vIll inte vara med på bild)

Amna Fiad

– Jag kom hit från Syrien för fyra år sedan. Jag tyckte Hylte var ett bra samhälle för mig och mina barn. Jag försöker lära mig språket. Det var svårt i början att få kontakt med svenskar, men nu går det mycket bättre. Jag hoppas att få jobb, men just nu har jag praktik.

Foto: Adam Ihse/TT
Daniel Csava

Daniel Csava

– Det märks inte så mycket att det kommit så många annat än att det är lite svårare att få ta på jobb, Men det är inget problem i samhället. Jag kom hit från Jugoslavien för 30 år sedan då var det hur lätt som helst att få jobb. Men kunde bara välja.

Foto: Adam Ihse/TT
Göran och Vivianne Lönnergård

Göran och Vivianne Lönnergård

– Vi bor utanför Hyltebruk. Hade det inte varit för alla nyanlända hade vi inte haft någon skola kvar där vi bor.

– Jag tänker på industrin, de hade inte klarat sig om vi inte fått hit nyanlända utifrån. Många av våra ungdomar vill ju inte ta sådana jobb.

Publicerad: