Avlägsna rymdblixtar förbryllar forskarna

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: ESO/José Francisco Salgado
De nu aktuella radioblixtarna observerades med hjälp av ett antal sammankopplade radioteleskop, däribland det som finns på Onsala rymdobservatorium söder om Göteborg.

En mystisk radiosignal från en närliggande galax gör forskarna konfunderade. Till råga på allt liknar galaxen vår egen, vilket kastar tidigare teorier om sådana signaler över ända.

År 2017 upptäckte forskarna att galaxer kan skicka ut extremt korta, men intensiva, pulser av radiovågor. Varje puls eller "blixt" varade endast i någon tusendels sekund och forskarna noterade att de kom från en och samma position på himlen, om än med ojämna mellanrum.

– Trots att de bara varar i någon tusendels sekund kan de här pulserna bestå av lika mycket energi som solen sänder ut under ett helt år, säger Franz Kirsten, astronom vid Chalmers tekniska högskola och verksam vid Onsala rymdobservatorium, söder om Göteborg.

De återkommande radiopulserna lokaliserades så småningom till en mycket liten dvärggalax, varför forskarna antog att dessa pulser endast uppstår under väldigt speciella omständigheter.

Nya möjligheter

Sedan dess har forskarna registrerat hundratals så kallade radioblixtar, på engelska Fast Radio Bursts. De allra flesta av dessa bestod dock bara av en enda puls, medan sju av dem har bestått av flera pulser efter varandra.

– Man vet på ett ungefär var de finns, men ingen av dem har gått att lokalisera, säger Franz Kirsten.

Men nu har Franz Kirsten och hans kollegor vid radioteleskopet i Onsala, med hjälp av ett antal andra sammankopplade radioteleskop i Europa samt Kina, lyckats lokalisera ännu en återkommande radioblixt, den andra hittills.

Till forskarnas förvåning kom dock inte dessa pulser från en liten dvärggalax långt, långt borta, utan från en "vanlig" spiralgalax liknande den vi själva lever i.

– Den här galaxen ligger på 485 miljoner ljusårs avstånd från oss, och påminner om Vintergatan. Det här gör att vi måste tänka om hur dessa radioblixtar uppstår, för plötsligt uppstår möjligheten att även vår egen galax kan ge upphov till detta mystiska fenomen, säger Franz Kirsten.

Okänt ursprung

Vad dessa radioblixtar beror på vet inte forskarna. Det finns flera teorier. En är att de uppstår från neutronstjärnor, en annan att de uppstår när stjärnsystem kommer nära varandra.

– Oavsett är det en väldigt intressant företeelse, säger Franz Kirsten.

Dessutom, säger han, kan dessa radioblixtar lära oss mer om rymden i största allmänhet.

– De här blixtarna kan användas som sonder för att avgöra hur mycket materia det finns mellan galaxer. Bara fem procent av universum består av "vanlig" materia. Men en stor del av den materia som finns mellan galaxerna kan vi inte se på grund av att det är för kallt. Med hjälp av de här radioblixtarna skulle vi kunna studera denna materia. Om vi kan lokalisera dem, skulle de här radioblixtarna också kunna användas för att bestämma Hubbles konstant, säger Franz Kirsten.

Upptäckten presenterades nyligen i tidskriften Nature.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Rymden

Chalmers