Höstbudget blir test för regeringssamarbete

avTT

Foto: Adam Ihse/TT
I slutet av veckan presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) hur stort utrymmet är för nya, ofinansierade reformer. Arkivbild.

Om en månad presenterar S, MP, C och L sin första gemensamma höstbudget.

Trots att de redan har en diger 73-punktslista att genomföra, signalerar Liberalerna nu om nya förhandlingskrav.

Sedan januariavtalet slöts har Nyamko Sabuni tagit över som partiledare för Liberalerna. Partiledningen har också bytts ut och består nu av personer som i vintras inte ville stödja en regering ledd av Stefan Löfven (S), däribland den nygamle ekonomisk-politiske talespersonen Mats Persson.

Men ledningsbytet i L oroar inte i regeringskretsen. Det faktum att partiet har flyttat in fem tjänstemän i regeringskansliet ser en S-källa som att L investerar mer i regeringssamarbetet.

– Och det blir lättare att hantera samarbetet och lättare för dem att påverka, säger källan.

Ny prioritering

Mats Persson och Nyamko Sabuni sade nyligen att L tänker prioritera rättsväsendet i budgetförhandlingarna – ett område som knappt syns bland de 73 punkterna. I punkt 69 talas det dock om satsningar på polisen.

Ett av de krav som L nu vill lägga till är mer resurser till kriminalvården för att bygga fler fängelseplatser, säger en L-källa till TT.

Visst kan det ses som ett nytt krav, konstaterar S-källan, men det visar också att regeringens samarbete med L och C är ett fullödigt budgetsamarbete. Man ska vara överens om texter och förslag för samtliga politikområden i budgeten, inte bara om saker kopplade till de 73 punkterna.

Slopad värnskatt

Mycket av förhandlandet är redan avklarat för de fyra partierna. De har kompromissat sig fram till januariavtalet, som ganska tydligt talar om vad som ska genomföras under mandatperioden och när.

Till exempel kommer slopad värnskatt för höginkomsttagare att bli en av de största posterna i budgeten för 2020. Det är en liberal hjärtefråga som kostar över 6 miljarder kronor. Partierna är också eniga om att fortsätta sänka "pensionärsskatten", skillnaden mellan vad löntagare och pensionärer betalar i skatt.

Men det finns även förslag som ska genomföras nästa år, där detaljerna fortfarande förhandlas.

C har exempelvis fått igenom sitt så kallade ingångsavdrag, att det mesta av arbetsgivaravgifterna slopas de två första åren för unga utan gymnasieutbildning och nyanlända. När förslaget presenterades för några år sedan var prislappen 12 miljarder kronor. Men det är inte alls de summor som diskuteras nu, säger flera källor till TT.

Oklar prislapp

Ett första steg togs redan i somras, och andra överlappande åtgärder har införts sedan förslaget först togs fram. Prislappen beror också på i vilken takt det genomförs.

– Men det finns ingen prutmån på principen, säger en C-källa.

Ett annat förslag som ska införas nästa år är Miljöpartiets omarbetade variant av friåret – utvecklingstid.

Andra partier är måttligt entusiastiska och säger att "vi får göra det bästa av det och se till att det blir så litet som möjligt". Och regeringspartierna S och MP har inte enats internt om detaljer, takt och omfattning ännu.

På intäktssidan finns inte lika många förslag, men en skatt på avfallsförbränning införs 2020, liksom en skatt på bärkassar i maj.

Bråk om försvaret?

En möjlig konflikt handlar om mer pengar till försvaret. Det berör inte 2020 års budget direkt, men i budgeten görs en framåtblick till 2022 och då vill en majoritet av riksdagspartierna, inklusive C och L, att försvaret ska få ytterligare 5 miljarder.

En källa säger att det är oklart hur stor frågan blir i höstens förhandlingar, en annan att "det viktiga är inte vad som står i tabellerna nu, utan att pengarna kommer 2022".

Försvarsbeslutet fattas först nästa år.

Reformutrymmet

I slutet av veckan presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) sin bedömning av hur stort reformutrymmet är på den årliga presskonferensen på Harpsund. Det begränsar hur många nya, ofinansierade reformer som kan genomföras.

Tecknen blir allt fler på att högkonjunkturen mattas och statliga Konjunkturinstitutet (KI) anser att reformutrymmet i princip är noll. Men KI tror ändå att regeringens bedömning blir runt 20 miljarder kronor.

– Utrymmet är inte jättestort, säger S-källan om vad som återstår till förslag när sådant som slopad värnskatt, sänkt pensionärsskatt och ingångsavdrag redan har tagit en del av utrymmet.

Regeringspartiet S prioriterar satsningar på välfärden, investeringsstöd till bostäder och miljarder till kommunerna.

Enligt vad TT erfar vill S också säkra en budget som ger kraft att motverka ökad arbetslöshet om konjunkturen försämras.

PODD: Så blir den politiska hösten: ”Fullspäckad”

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Olof Svensson och Anette Holmqvist om vad som är på gång under hösten.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen

ARTIKELN HANDLAR OM