Trots ”Greta-effekt” – få kvinnor i nyheterna

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Klimataktivisten Greta Thunberg har fått stort utrymme i medierna det senaste året. Fortfarande är dock endast omkring en tredjedel av dem som syns och hörs i nyheterna kvinnor, visar en ny mätning.

Jämlikheten i svenska medier går kräftgång.

Trots kvinnliga partiledare, en jämställd regering och ett massivt genomslag för Greta Thunberg utgör kvinnor fortfarande bara en tredjedel av alla som får utrymme i nyheterna.

Allra minst syns kvinnor över 50 år.

– Vi får inte sluta prata om det här, säger Ricki Rebecka Petrini, kommunikationschef på Mediekompaniet.

Andelen kvinnor som syns och hörs i svenska nyheter är låg, omkring en tredjedel. Detta oavsett ålder, yrke och funktion. Det visar statistik som sammanställts för femte året i rad.

Mätningen har gjorts av Kantar Sifo på uppdrag av Mediekompaniet och resultatet går inte att jämföra rakt av med föregående år eftersom Mediekompaniet tagit över arbetet från numera nedlagda Rättviseförmedlingen.

– Tyvärr har det inte hänt så mycket. Vi har därför i stället försökt titta djupare och undersöka vilka grupper i samhället som är under- och överrepresenterade i medierna, säger Petrini.

Ungdomarna jämställda

Det finns ljusglimtar. Bland 0–17-åringarna syns en positiv trend. Flickorna utgör hela 53 procent av de barn och ungdomar som får ta plats i nyheterna.

– Kanske kan det vara ett trendbrott vi ser i den yngsta åldersgruppen, säger Petrini.

I representationen av de yngsta finns dock en tydlig "Greta-effekt". Eftersom andelen barn och tonåringar i medierna är få slår nyhetsrapporteringen om Greta Thunberg igenom i statistiken. Om hon tas bort blir könsfördelningen i stället helt jämn mellan tjejer och killar upp till 17 år.

Sämre är det för äldre kvinnor mellan 50 och 80 år. Bara drygt en fjärdedel av dem som syns i åldersgruppen är kvinnor.

– Kvinnor över 50 år är extremt underrepresenterade. Trots att de lever i snitt tre år längre än män räknas inte deras kompetens efter 50. Det är oerhört sorgligt, säger Petrini.

Ojämställt i politiken

Könsfördelningen borde kunna vara likvärdig i till exempel rapporteringen om politik. Men trots att riksdagen nästan är jämställd är det bara 34 procent kvinnor som har hörts och synts i artiklar om exempelvis regeringsbildning och partiledarbyten.

"Detta är anmärkningsvärt inte minst med tanke på att det finns flera kvinnor som är partiledare och även att vi sedan en tid tillbaka haft kvinnor på 'tunga' ministerposter som brukar erhålla stor mediebevakning", kommenterar Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, resultatet i rapporten.

"Demokratins samhällsbärare"

Andelen kvinnor i nyhetsmedierna har varit i princip konstant sedan år 2000 då organisationen Who makes the news gjorde en undersökning som liknar den som nu görs årligen.

– Vi ser det här som en passning till svenska medier. Medierna har en viktig funktion som demokratins samhällsbärare. Det är därför viktigt att de speglar hela samhället och nyhetskonsumenternas vardag. Som mediekonsument ska man ställa kravet att ens åldersgrupp representeras och hörs, säger Ricki Rebecka Petrini.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Sifo

Medier