Kim Eriksson Sirawan kände sig som ”ett jaktbyte”

Av: Joachim Kerpner

Publicerad:

NYHETER

Kim Eriksson Sirawan, 39, är inte längre bara känd för att ha dömts till döden för knarkbrott i Thailand.

Numera kan han också kalla sig författare.

”Jag sattes på en stol framför garaget och ett tiotal tungt beväpnade poliser med svarta masker ställde sig runt mig, som för att posera vid ett jaktbyte”, skriver han i en ny antologi.

Sommaren 2010 greps Eriksson Sirawan i Thailand för att ha drivit ett narkotikalabb i ett garage. Han dömdes till döden, vilket omvandlades till livstid. Efter åtta år i fängelse överfördes han till Sverige, och hamnade på Mariefredsanstalten.

Magnus Utvik, författare anställd av Strängnäs kommun, höll till maj 2020 i en skrivcirkel med sex fångar på anstalten. Nu har han gett ut antologin ”Friheten innanför murarna”, med Eriksson Sirawan och de andra intagnas skrivövningar och berättelser.

”Fängelset är mitt hem. Utifrån mina erfarenheter från Thailand och hur våra celler var där, ibland 100 personer i samma cell, har en svensk fängelsecell en enorm yta och ”frihet”. Jag har inga problem med att sitta inlåst, det känns tryggt,” skriver Eriksson Sirawan i antologin.

Magnus Utvik.
Foto: Carlssons bokförlag
Magnus Utvik.

Magnus Utvik beskriver Eriksson Sirawan:

– Det är en ödmjuk och lugn kille, som skriver väldigt bra. Han är lite psykolog inne på anstalten, killar som inte mådde så bra eller behövde prata kunde komma till honom.

Kommer han fortsätta som kriminell när han släpps ut?

– Jag tror och hoppas inte det, det känns som om han är färdig med det livet, säger Utvik.

I antologin skriver Eriksson Sirawan att han bara har gott att säga om anstaltspersonalen. Sedan fortsätter han:

”Jag är en fånge. Men jag accepterar inte det faktum att jag blivit dömd. Jag har inga moraliska betänkligheter över det jag gjorde. Och hur kan jag bli rehabiliterad från något jag inte accepterar?”

”Tycker än i dag att det inte var ett brott”

Eriksson Sirawan berättar om sitt första brott:

”Jag var 16 och slog en äldre kille som hade vandaliserat hemma hos mig under en fest. Jag tycker än i dag att det inte var ett brott – öga för öga – men jag dömdes till vård inom socialtjänsten och böter. Löjligt! Min syn på rättssamhället raserades därmed.”

Foto: PETER WIXTRÖM
Kim Eriksson Sirawan på Arlanda flygplats 2019.

Så här beskriver Eriksson Sirawan kvällen den 14 juli 2010, när han greps i hemmet i Thailand:

”Dörren slets upp och jag såg rätt in i två automatgevär. Fyra män ur insatsstyrkan, två på huk höll i sköldar, två bakom dem med vapen. Det var höga skrik på thailändska som jag inte förstod men jag hörde också min fru skrika ihop med en mansröst på engelska ”don’t shoot him, don’t shoot him!”

Foto: INTERPOL

Polisen hade med sig journalister som filmade och fotograferade när Eriksson Sirawan visades upp utanför garaget:

”Jag kollade tomt in i folkmassan och ansträngde mig för att behålla en likgiltig min. Jag kände ingen sorg, ingen rädsla, ingen ilska, bara tomhet och en krypande känsla av ensamhet. Jag försökte glömma nuet och funderade på framtiden, de ökända fängelserna Klong Prem och Bangkwang. Klong Prem som i folkmun kallades Bangkok Hilton, var det mest fruktade fängelset av alla. Bangkwang var även känt som The Big Tiger eftersom sägnen säger att ingen kommer levande därifrån. Bara två år tidigare hade två fångar blivit avrättade där för ett mindre narkotikabrott än vad jag nu blivit ertappad med.”

Eriksson Sirawan skriver om hur han tror att hans liv ser ut om fem år:

”Då bor jag det varma halvåret i Sverige och det kalla halvåret i ett exotiskt land. Jag planerar att flytta halvtid till exempelvis Singapore eller Hong Kong, om min dotter vill följa med och gå i internationell skola.”

Kim Eriksson Sirawan väntas bli villkorligt frigiven i augusti 2024.

Foto: Carlssons bokförlag
Antologin ”Friheten innanför murarna”.
Publicerad:

LÄS VIDARE