Aleppos fall leder inte till ett slut på kriget

NYHETER

Att diktatorn Bashar al-Assad snart kontrollerar hela Aleppo innebär inte att kriget är slut.
Oppositionen kommer att gå över till gerillataktik som ytterligare kan förlänga kriget.
En helt annan följd kan bli en unik koalition där Trump, Putin och Assad gör gemensam sak.

1 av 4 | Foto: AFP AFP

Det är inte tal om annat än att när hela Aleppo sannolikt faller inom den närmaste månaden så är det en oerhört viktig seger för Assad.

Men han erkänner själv i en färsk intervju att det inte innebär att kriget är slut.

Innan Ryssland blandade sig in i kriget för ett drygt år sedan såg situationen mycket prekär ut för Syriens diktator. Ryska bombningar ihop med iranska shiamiliser på marken har helt vänt krigslyckan.

Påminner om Tjetjenien

De urskiljningslösa bombningarna av Syriens näst största stad påminner om den ryska taktiken som Putin tillämpade i Grozny, Tjetjeniens huvudstad. Genom att lägga allt i ruiner gjorde man staden obeboelig både för rebeller och civilbefolkning.

Nu har samma fruktansvärda taktik visat sig fungera i Aleppo. De ryska bombningarna har tvingat civilbefolkningen att fly och rebellerna att dra sig tillbaka. Något som båda envist vägrat göra under fyra år.

Vägrar vapenvila

Putins mål är att den syriska regimen ska kontrollera hela staden den 20 januari när Donald Trump svärs in i Vita huset. Det är därför som både Putin och Assad vägrar gå med på några tillfälliga uppehåll i striderna trots alltmer desperata vädjanden och fördömanden från omvärlden.

Samtal pågår åter mellan Ryssland och USA om ett eld upphör men alla sådana uppgörelser har hittills varit föga mer än papperstigrar.

Moral, etik och eventuella krigsförbrytarrättegångar är inget varje sig Putin eller Assad oroar sig för just nu.

Trump har redan deklarerat att han är beredd att arbeta ihop med Ryssland. Han har också sagt att hans administration inte kommer att ägna sig åt att försöka störta odemokratiska regimer utomlands. Assad kan med andra ord känna sig rätt säker.

”Bomba skiten ur IS”

Tvärtom är det lätt att se en utveckling där Trump gör gemensam sak med Putin och Assad i försöken att krossa Islamiska staten och andra jihadistiska grupper i Syrien. Den tillträdande presidenten har inte gjort någon hemlighet av att hans främsta mål i Syrien är att "bomba skiten ur IS".

Under Trump kan de västvänliga syriska rebellerna inte räkna med något stöd från USA eller från Nato. Vilket ännu mer väger över styrkeförhållandena i Assads favör.

Men även om Trump struntar i ifall Assad lyckas hänga kvar vid makten så är det en oacceptabel utveckling för många andra länder och för många syrier. För Europa är valet mellan Assad och ett jihadistiskt styre i Syrien ändå ganska lätt men inte för Syriens alla grannländer.

Det är lätt att glömma att kriget i Syriens startade som ett frihetsuppror mot den diktatorsfamilj som i årtionden upprätthållit ett skräckvälde mot politiskt oliktänkande. Det var när Assad försökte slå ned detta uppror med våld som kriget startade på riktigt.

Störta diktatorn

Sedan dess har grupperingar utanför och innanför Syrien försökt utnyttja kriget för sina syften. Terrorgruppen IS har använt det för att bilda ett islamskt kalifat som nu sakta håller på att krympa men man behärskar fortfarande delar av norra Syrien med staden Raqqa som sin kronjuvel.

Andra rebellgrupper håller fortfarande områden söder om Aleppo och runt staden Daraa.

Rebellerna kommer inte att ge upp men kanske gå över till mer av gerillakrigföring när de inte längre kontrollerar någon av landets största städer.

Risk för kollision

Regionala stormakter som Turkiet och Saudiarabien är stenhårda fiender till Assad. Man ska inte utesluta att båda kan vara beredda att sätta in trupper för att störta diktatorn. Turkiet har redan trupper i norra Syrien för att motverka kurdernas framgångar där.

Då kan Nato-länderna USA och Turkiet hamna på kollisionskurs.

Men givetvis finns också möjligheten att Aleppos fall kan vara början till slutet på kriget. Om rebellerna fortsätter att vara splittrade i så många olika grupper som i dag är deras chanser att vända krigslyckan mycket liten. De kan helt enkelt tvingas att skriva på ett fredsavtal. Även om inget sånt kommer att ske i närtid.

Något slut på dödandet och den fruktansvärda situationen för civilbefolkningen i de delar av landet där strider pågår är inte i sikte.

ARTIKELN HANDLAR OM