Estonia

Uppdrag: Undersök hålen i Estoniavrakets skrov

Av: 

Marcus Älverbrandt

NYHETER

Så var det dags.

Idag börjar undersökningen av M/S Estonias vrak som ska förklara tidigare okända hål i skrovet.

– Min förhoppning är ju att en del frågetecken ska rätas ut, säger överlevande Rolf Sörman som är med på expeditionen.

27 år efter förlisningen av M/S Estonia, som kostade 852 människor livet, är det nu dags för de första lagliga dykningarna kring vraket sedan slutet på 1990-talet. På plats vid vrakplatsen, som ligger mellan finska Utö och estniska Dagö, finns två fartyg som ska hjälpa till vid undersökningen av vraket: estländska isbrytaren EVA 316 och svenska forskningsfartyget R/V Electra af Askö.

Till sin hjälp har besättningen olika typer av ekolod men även undervattenskameror, trots att den huvudsakliga fotograferingen av fartyget kommer ske under våren 2022 när siktförhållandena är bättre. Inga dykningar med människor kommer att göras den här gången.

Syftet med förstudien är i första hand att undersöka bottenförhållandena kring vraket. På 90-talet dumpades hundratusentals ton sand och grus kring gravplatsen för att försvåra för gravplundrare.

– Vi vet inte riktigt hur det påverkar åtkomsten av fartyget. Så vi börjar där, säger Jonas Bäckström, utredningsordförande för Statens haverikommission.

Ett av hålen i Estonias skrov är fyra meter hög och 1,2 meter på bredaste punkten. Här åskådliggjord i en grafik.

Mystiska hål

Anledningen till att man är så benägen att dokumentera fartyget är de fynd som gjordes i dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” där ett tidigare okänt hål i skrovet på vraket upptäcktes av dokumentärfilmarna.

– Till syvende och sist är det ju hålen vi är mest intresserade av, säger Bäckström.

Jonas Bäckström berättar att de genom opublicerat material från dokumentären upptäckt ännu ett hål i skrovet.

– Det var inte intressant utifrån dokumentärens perspektiv men det är intressant för oss.

Överlevande Rolf Sörman ska vara observatör under förstudien.

Överlevande ombord

Med ombord på expeditionen är förutom forskare, fartygsbesättning och utredningsledning även Rolf Sörman, en av de överlevande från förlisningen. När Aftonbladet når honom sitter han på ett hotellrum i Tallin, i väntan på att få åka ut till vrakplatsen.

– Just nu tänker jag mest på hur jag ska fördriva dagen eftersom det här har dragit ut på tiden, säger Sörman.

Anhörigföreningen SEA (Stiftelsen Estoniaoffer och Anhöriga) har utsett Rolf Sörman att följa med på expeditionen. Sörman säger att han inte vet varför de valde just honom, men tror att det kan ha att göra med hans maritima kunskaper.

– Jag har jobbat som dykinstruktör i Egypten, Maldiverna och Thailand. Så jag har stor erfarenhet av havet och dykning, säger Sörman.

Vad hoppas du blir utfallet av den här expeditionen?

– Att man antingen kan avfärda alla konspirationsteorier eller att de blir bekräftade. Min förhoppning är ju att en del frågetecken som finns från olika håll ska rätas ut.

Här bärgas bogvisiret strax efter olyckan.

Mångmiljonprojekt

Bakgrunden till dagens dykningar är att riksdagens justitieutskott röstade ja till regeringens förslag om ändringar i gravfriden i maj. Från och med 1 juli har det varit tillåtet för myndigheter att inspektera vraket.

Sammanlagt kommer den pågående utredningen och undersökningarna av vraket kosta 50–55 miljoner, enligt Ekots beräkningar.

18 juli är slutdatumet för den första av två expeditioner. Den andra är planerad till våren 2022.

ANNONS

Mumindagen är här! Fira det med att köpa den populära muminmuggen Fiske!

Extern länk från Nordic Nest

Köp här!

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Estonia

Statens haverikommission

Dykning